Publicerad 1957   Lämna synpunkter
RESISTIVITET res1isti1vite4t l. re1-, l. 01004, r.; best. -en.
Etymologi
[jfr fr. résistivité; av eng. resistivity, avledn. av resistive, som kan göra motstånd, avledn. av resist (se RESISTERA)]
fys. o. el.-tekn. specifikt elektriskt ledningsmotstånd hos ett ämne. 2SvUppslB (1952). BokNat. Mater. 114 (1953).

 

Spalt R 1419 band 22, 1957

Webbansvarig