Publicerad 1957   Lämna synpunkter
REPANDERAD, p. adj.
Etymologi
[jfr t. repandiert; efter fr. répandu, p. pf. av répandre, eg.: utgjuta, sprida, av re- (se RE-) o. épandre, av lat. expandere (se EXPANDERA)]
(†) som är (mycket) med i sällskapslivet l. ”i stora världen”, som är ”med” l. ”i farten” o. d. Kellgren (SVS) 6: 256 (1790). Jag har varit ovanligt repanderad dessa dagar; men tänker draga in segeln och krypa tillbaka i mitt skal. Geijer Brev 358 (1840). En ganska repanderad kavaljer. SthmFig. 1845, s. 383.

 

Spalt R 1186 band 22, 1957

Webbansvarig