| Publicerad 1957 | Lämna synpunkter |
RELING re3liŋ2, stundom räl3iŋ2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar ((†) -or SkeppsgR 1541).
1) sjöt. på ett fartyg: översta kanten av brädgången l. (där brädgång saknas) av fartygssidan; äv. om hela den del av fartygssidan som är belägen över fartygets översta däck. Styrbords, lä reling. Vattnet spolade in över relingen. Han lutade sig över relingen. SkeppsgR 1541. Längs relingen (på vikingaskeppet) hänga målade sköldar. Schück o. Lundahl Lb. 1: 44 (1901). Nilsson Skeppsb. 171 (1932). — jfr BABORDS-, FARTYGS-, GALJONS-, LÖS-RELING. — särsk.
a) i uttr. manna l. bemanna reling, se MANNA, v.1 3 b (under MAN, sbst.2 avledn.), resp. BEMANNA I 1 d.
b) i vissa uttr., mer l. mindre klart metonymiskt för viss del av ett fartyg l. ett fartyg i dess helhet. Inom relingarna l. inom ett visst fartygs relingar, ombord (på ett visst fartyg). Leverera ngt vid l. på reling, ombord. Kasta ngt, springa över relingen, överbord. Ligga med reling mot reling, om fartyg: ligga intill varandra. 2RARP 13: 330 (1742). Fartyget hade redan .. (gula febern) inom relingarna. Gosselman Col. 1: 107 (1828). Många av äldre generationers sjöofficerare hava inom den välseglande Najadens relingar erhållit gedigen sjömannautbildning. Hägg Segel 43 (1935).
2) allmännare, om räckvärk l. balustrad o. d. Öppna verandor, utan gallerverk eller relingar. Lundgren MålAnt. 2: 220 (1872).
3) [jfr 1 b] (†) i det bildl. uttr. hålla sig inom relingen, hålla sin tunga i styr l. dyl. Det var .. bara et rallierie jag ville säga henne, som redan är så godt som fästmö. .. (Svar:) Fästmö, eller inte; så håll ni er inom relingen! Envallsson Julaft. 39 (1801).
B (†): RELINGE-VÄRK, n. [jfr holl. reelingwerk] reling. Anna(n) Septemb(ri)s kom til falkens Reglinghe wärk vogh(e)nskoth — 9 st:r. SkeppsgR 1541.
C: RELINGS-ANKARE. [jfr d. rælingsanker] (förr) om de båda reservankare som användes, då de ordinarie ankarna icke voro tillräckliga (o. som lågo i klykor utombords i höjd med relingen), pliktankare. Pihlström SkeppAflöpn. 1: 153 (1796). Wrangel SvFlBok 206 (1898). —
-KANON ~kanω2n. [jfr t. relingsgeschütz] (förr) fartygskanon placerad på ett fartygs reling; jfr -pistol. ÖgCorr. 1854, nr 79, s. 3. —
-KLYKA. om de (på mindre fiskefartyg o. d.) parvis (två på vardera sidan) uppsatta, på relingen fästa, höga klykor som användas för uppläggning av rundhult, åror o. d. Uggla Skeppsb. SvFrLex. (1856). —
-KLÄDE. (förr) Relingskläden äro kläden som hänga vid relingsstöttorne at betäcka finkenäten. Dalman (1765). —
-LIST. [jfr d. rælingslist(e)] trälist som bildar relingens översta kant; till relingen hörande prydnadslist på fartygets yttersida. Björkegren 356 (1784). Nilsson Skeppsb. 104 (1932). —
-LOGG. [jfr t. relingslog] ett slags enkel logg bestående av två märken på l. vid relingen. 2NF 16: 975 (1911). SvFlH 3: 235 (1945). —
-PISTOL. (förr) mindre kanon l. pistol uppburen av en klyka som var fäst i relingen (bl. a. använd för uppsändande av raketer). Lavén Sjökr. 123 (1854). SvFlH 3: 84 (1945; i bildunderskrift). —
-PLANKA, r. l. f. om översta plankan l. plankgången i brädgången på ett fartyg. Rajalin Skiepzb. 44 (1730). —
-PLÅT. plåt varmed reling är beklädd l. det översta stråket i ett järnfartygs brädgång som bildar den del av fartygssidan som är belägen över fartygets översta däck. Ramsten o. Stenfelt (1917). —
-STÖTTA, r. l. f. (reling- 1856. relings- 1756 osv.) [jfr t. relingsstütze]
2) stötta ingående i ett räcke runt relingen på fartyg vilkas fartygssida icke skjuter upp över översta däck. Engström Skeppsb. 12 (1904).
3) (förr) om vissa trä- l. järnklykor som på jämna mellanrum voro uppsatta utefter relingen på ett fartyg o. mellan vilka voro dragna starka tåg (”relingståg”), vid vilka finknätet fastgjordes. Dalman (1765). —
Spalt R 1002 band 21, 1957