Publicerad 1957   Lämna synpunkter
REGLEMENTERA reg1lemente4ra l. räg1– l. re1-, l. -mänt-, i Sveal. äv. -e3ra2 (-männtèra Dalin), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[jfr t. reglementieren; av fr. réglementer, till règlement (se REGLEMENTE)]
utfärda l. (upp)göra l. uppställa (reglementariska) föreskrifter l. bestämmelser; ofta i fråga om alltför rikligt l. överflödigt l. detaljerat reglerande (se REGLERA II 2), stundom: slösa med föreskrifter o. d.; numera ofta med obj. betecknande vad som göres till föremål för (sådana) föreskrifter osv.: underkasta (ngt) reglering (särsk. långtgående l. detaljerad reglering) gm reglemente l. andra (detaljerade) bestämmelser; utfärda l. (upp)göra osv. (reglementariska) föreskrifter l. bestämmelser för (ngt); stundom äv. med sakligt subj. (betecknande t. ex. skrift); ss. vbalsbst. -ing äv. konkretare, om åtgärd l. bestämmelse o. d. varigm ngt regleras (jfr REGLERA II 2 f). Geijer Brev 236 (1828). (En viss bok om uppfostran) reglementerar .. inom ett område, som först är helgadt åt Gud. Frey 1845, s. 38. Reglementera, (dvs.) slösa med förordningar samt deras förklaring. Gynther ConvHlex. (1848). Reglementerande af rättskrifningen. Wisén i 3SAH 4: 355 (1889). Nyttigheternas värden .. äro helt och hållet oberoende af lagstiftarens reglementeringar. Schauman o. Christierson Gide 252 (1897). Onödigt reglementerande i småsaker. SvH 8: 258 (1905). Det .. (är) icke .. meningen att på något sätt söka reglementera fritiden. Form 1936, s. 168. — jfr STATS-REGLEMENTERING. — särsk.
a) (numera bl. mera tillf.) i uttr. reglementera för ngt (l. ngn), (upp)-göra l. utfärda l. fastställa reglemente l. (reglementariska) föreskrifter för ngt (l. ngn). Frey 1848, s. 528. Reglementering egde .. rum (gm regeringsbeslut) såväl för sjelfva fotklädnaden som för den som bar densamma. Hägg Fotbeklädn. 2 (1873). EkonS 2: 538 (1901).
b) (numera bl. mera tillf.) med obj. betecknande vad som fastställes gm föreskrifter: stadga l. föreskriva (ngt) gm reglemente l. (reglementariska) föreskrifter; jfr d. ÅbSvUndH 12: 56 (1845). Hvarför .. ej reglementera, att vid .. (flank-)marsch (utan utryckta rotar) afståndet mellan rotarna skall ökas till dubbelt? KrigVAT 1893, s. 515.
c) i p. pr. med mer l. mindre adjektivisk bet., om person l. lagstiftning l. stadga o. d.: som fastställer (reglementariska, detaljerade) föreskrifter för ngt l. ngn; äv. ss. adv. Frey 1845, s. 332. För uppfostraren (uppstår) frestelsen att mer och mer reglementerande inkräkta på barnets frihet. Verd. 1884, s. 49. SvRiksd. II. 14: 171 (1934; om lagstiftning).
d) i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet.: underkastad (långtgående l. detaljerad) reglering l. (reglementariska) föreskrifter o. d.; äv.: föreskriven l. stadgad (i reglemente l. gm påbud l. sed l. praxis o. d.); som överensstämmer med reglemente l. (reglementariska) föreskrifter, reglementsenlig; äv. oeg. l. bildl.: som ständigt förekommer i ett visst sammanhang l. på en viss plats o. dyl. l. som regelbundet hör till en viss procedur l. företeelse o. d., stundom: traditionsenlig, traditionell. Morgonkaffet, med den reglementerade skorpan och kringlan. Ödman UngdM 2: 253 (1881). Napoleon I (skapade) det .. mest reglementerade .. undervisningssystem som funnits i verlden. Verd. 1884, s. 197. Reglementerade lanternor (på fartyg). IllMilRevy 1898, s. 106. Det allra kostligaste kärleksgnabb som avslutades med den reglementerade pussen. Bergman JoH 86 (1926). SoldIHäst. 1944, s. 42. jfr OREGLEMENTERAD. särsk. (mera tillf.) i utvidgad anv., om person: som handlar efter (konventionella) föreskrifter l. regler o. d. En gravitetisk reglementerad egoist utan ideell fläkt. Sylwan (o. Bing) 1: 419 (1910).
e) [jfr motsv. anv. i t. o. fr.] (om äldre l. utländska förh.) i fråga om prostitution: gm reglementariska föreskrifter underkasta (prostitution o. d.) reglering o. kontroll (särsk. gm polismyndighets övervakande av prostitutionens former o. gm ordnad läkarbesiktning av de prostituerade för bekämpande av smittosamma könssjukdomars spridning); företrädesvis ss. vbalsbst. -ing, om sådan reglering o. kontroll av prostitution (stundom äv. i uttr. reglementering av prostituerade o. d., om sådan övervakning o. läkarbesiktning av prostituerade); stundom äv. i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet., om prostitution: underkastad sådan reglering o. kontroll. Hvarje system, som åsyftar att reglementera prostitutionen. Sedlighetsv. 1878, 2: 5. (Föreningen) har .. sökt verka för den reglementerade prostitutionens upphäfvande i Stockholm. NF 4: 1097 (1881). ”Reglementeringen” av de prostituerade genomfördes .. i Stockholm 1875. SvFolket 9: 271 (1939). Hellström i 3SAH LVIII. 2: 427 (1947).
Särsk. förb.: REGLEMENTERA IN10010 4. (tillf.) särsk. i uttr. reglementera in ngt i ngt, gm reglementering införa ngt i ngt l. bringa ngt att uppfylla ngt. Denna (väckelse-)uppgift kan folkhögskolan allt mer växa sig in uti, men den kan icke reglementeras in i densamma utan att därmed bortfuskas. Verd. 1892, s. 207.
Ssgr: REGLEMENTERINGS-FRÅGA, r. l. f. jfr fråga, sbst. 3; särsk. till e. Sedlighetsv. 1878, 1: 82. —
-KOMMITTÉ. särsk. till e, om en 1903—1910 värksam kommitté för utredning rörande åtgärder för motarbetande av smittosamma könssjukdomars spridning (o. rörande reglementeringssystemets berättigande). Johansson UndersFrekvKönssj. 1 (1908).
-MENTALITET. (mera tillf.) mentalitet som utmärkes av benägenhet för reglementering. SvD(B) 1946, nr 290, s. 4.
-SJUKA. (mera tillf.) jfr -mentalitet. Bolin Statsl. 2: 343 (1871).
-SYSTEM. [jfr fr. système de réglementation] särsk. (om äldre l. utländska förh.) till e, om system innebärande reglementering av prostitutionen. Sedlighetsv. 1878, 2: 19. Hellström i 3SAH LVIII. 2: 316 (1947; om ä. förh.).
-ÅTGÄRD~02 l. ~20. åtgärd som innebär l. åsyftar reglementering; särsk. till e. 2NF 22: 1227 (1915).

 

Spalt R 846 band 21, 1957

Webbansvarig