Publicerad 1956   Lämna synpunkter
RAPPELLERA rap1ele4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v., förr äv. REPELLERA, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(rap- 17471905. rapp- 1736 osv. rep- 1788. -el- 17991872. -ell- 1736 osv.)
Etymologi
[jfr t. rappellieren; av fr. rappeler, av re- (se RE-) o. appeler (se APPELLERA). — Jfr INTERPELLERA]
1) återkalla l. hemkalla (ngn).
a) (mera tillf.) med avs. på person som är bortrest o. d. Strindberg Giftas 1: 206 (1884). Jag har skrifvit till Anne’s fader att han rapellerar damen till Hever! Dens. HMin. 2: 236 (1905).
b) med avs. på diplomat (förr äv. präst) som tjänstgör i främmande land; jfr RAPPELL 1. Henel 1735 106 (1736). H:s M:ts .. åstundan, det Ambassadeuren Casteja här ifrån måtte rappelleras. HSH 14: 243 (1737). Mag. Gabriel Näsman ankom til Vicacoa såsom Kyrkoherde 1743, rappellerades 1750. Wallquist EcclSaml. 1—4: 394 (1785). Staf PolisvSthm 107 (1950). jfr (†): Rappellerade Minister-Statens förhöjning. SvLitTidn. 1822, Bih. sp. 46; jfr RAPPELL-STAT.
2) (†) mil. medelst slag på trumma kalla trupp till samling, ”slå förgaddring”; jfr RAPPELL 2. Andersson (1845). Ekbohrn (1904).
3) (†) bildl., i fråga om återkallande i minnet av ngt.
a) om person, tr.: minnas (ngt) o. d.
α) återuppliva (minnet av ngn l. ngt). Den som .. för att rapellera hugkomsten af sine bortgångne, vill besöka Begrafningsplanen. VexjöBl. 1828, nr 30, s. 3.
β) refl., i uttr. rappellera sig ngn l. ngt, erinra sig ngn l. ngt. Vi hade endast kunnat rappellera oss framfarna nöjen. Schröderheim (1789) i 3SAH LII. 2: 414. Polyfem I. 8: 2 (1810). Gynther ConvHlex. (1848).
b) om person, i uttr. rappellera om ngt, påminna om ngt, återkalla ngt i minnet. Vi rappellerade om många små roliga stunder i Helsingfors. Ahrenberg Männ. 1: 27 (i handl. fr. 1866).
c) om sak (l. person) tr.: (gm sin beskaffenhet l. sitt utseende) erinra l. påminna om (ngt l. ngn). Bugtningar .. och stenrör, hvilka lifligt rapellerade vägen emellan Juntas och Zeja. Gosselman Col. 2: 89 (1828). Gubben, rappellerande något salig Platen, var en bister man. Trolle-Wachtmeister Ant. 2: 199 (c. 1832). GHT 1896, nr 121, s. 3. Wachtmeister AntBr. 63 (1915).

 

Spalt R 295 band 21, 1956

Webbansvarig