Publicerad 1956   Lämna synpunkter
RANNSAKAN ran3~sa2kan, stundom ransa4kan, r. l. f.; i best. anv. utan slutartikel.
Ordformer
(förr äv. ran-, -sach-, -sack-, -ssak-)
Etymologi
[fsv. ransakan; jfr isl. rannsakan; vbalsbst. till RANNSAKA]
(i vitter stil)
1) till RANNSAKA 1: undersökning för att leta efter ngt, särsk. efter tjuvgods; efterforskning efter ngt; särsk.: husundersökning; numera bl. ss. senare led i ssg l. (tillf.) elliptiskt för sådan. MB 52: 2 (Lag 1734). Ransakan efter tjufgods. Nordström Samh. 1: 21 (1839). Ransakan efter socialistiska skrifter, som insmugglats i kasernerna. VL 1895, nr 21, s. 3. — jfr HUS-, KROPPS-RANNSAKAN.
2) (†; se dock slutet) till RANNSAKA 2, = RANNSAKNING 2; äv. i sådana uttr. som ngt kommer till l. hör under ngns rannsakan, det tillkommer ngn att undersöka l. pröva ngt. När thet kommer til ranssakan huru wij oss öffuat och beflijtat haffue j gudz ord, warder ingen vrsägt hielpande. OPetri 3: 496 (1535). (Om oenighet i religiösa ting uppkommer, skall) samma ärande komma til gudhfrucktiga mäns ransakan och dom. KOF 1: 201 (1575). När nogon .. är utkohrat til Kyrckioherde, skal han först .. stellas til förhöör och ransakan, huru han sigh uthi sina studier .. förkofrat hafuer, sedan han blef wigd til Prest. Därs. II. 1: 295 (1659). Under Consistori Ransakan ock omdöme höra alla the tvistige .. saker som angå religionen ock Guds tiänstten. Därs. 3: 358 (1685). LandtmFörordn. 175 (1747). — särsk. (i vitter stil, fullt br.) till RANNSAKA 2 d: rannsakande, prövning. Känner du rannsakans vägar? Hemmer Skärseld 82 (1925). IllSvOrdb. (1955). jfr SJÄLV-RANNSAKAN.
3) till RANNSAKA 3, = RANNSAKNING 3; äv. oeg. l. bildl. OPetri Tb. 10 (1524). Epther skäligen ransaken förnumme wii, att .. Swen Monssons tiensthe pige war san att saken. JönkTb. 153 (1546). (I vagnen) sitta fyra slokörade gynnare (som häktats för vedstöld) och vänta på sin rannsakan och dom. Knöppel Barb. 65 (1916). Karlgren KinNov. 67 (1921). — särsk. (†) i sådana uttr. som taga ngt till l. uti l. på rannsakan, anställa rannsakning rörande ngt; stå till rannsakan, om sakförhållande: vara föremål för l. hänskjuten till rannsakning. Matt[es] la[re]nsons sack staar til ransakan. OPetri Tb. 110 (1526). Thå togs th[et] ærende paa ransakan. Därs. 143. Rääf Ydre 1: 348 (i handl. fr. 1595: vthi). VRP 1629, s. 337 (: tagen till Ransacken).

 

Spalt R 270 band 21, 1956

Webbansvarig