| Publicerad 1954 | Lämna synpunkter |
PRUT prɯ4t, n.; best. -et.
1) (†; se dock b) till PRUTA 1: knot(ande), invändning(ar), opposition, motstånd; särsk. i uttr. bruka l. göra prut, göra invändningar l. motstånd; föra l. visa prut mot ngt, göra invändningar l. opponera sig mot ngt. Skogekär Bärgbo Wen. 59 (c. 1635); jfr 7. Mot höga maktens wåld skall aldrig föras prut. LejonkDr. 177 (1688). Geisler Fägnet. D 1 b (1709: bruka prut). Grytan sad’ åth Krukan: Kom! / Lät oss see oss lijtet om: / .. Krukan giorde länge pruth, / Hur törs iag mig wåga uth? ÖB 57 (c. 1712). Kolmodin QvSp. 2: 18 (1750: visa .. prut). Hedenstierna Kaleid. 24 (1884). särsk.
a) i uttr. med (något) prut, med l. under (något) knotande; med stort prut, med l. under mycket knotande; jfr 2 a. Tiällmann Vitt. 185 (1692). Drengiarna vägrade sig i förstonne (att bära den sjuka). .. The togo henne endteligen med stort prut. Swedberg Lefv. 542 (1729). Hon föresatte sig att godset skulle säljas, / Och jag, jag medgaf det, fastän med något prut. Remmer Theat. 2: 188 (1815). Törneros Brev 1: 157 (1825; uppl. 1925).
b) (fullt br.) i uttr. utan (minsta) prut, i sht förr äv. förutan prut, utan (minsta) knot, utan opposition, utan invändningar; förr äv. allmännare: ovillkorligen l. ovedersägligen; jfr 2 b, 3, 6, 7 slutet. Rydelius Vitt. 6 (1706). Om natten fick jag ett förbannadt diarrhée; måste up utan prut, och afbörda mig i pottan. Kellgren (SVS) 6: 255 (1789). (En sådan man är) Förutan prut et af de båda: / Narr, eller Skälm. Därs. 2: 344 (1792). Torkil lyder utan prut. Han vet, att modern tål ingen olydnad. BygdFolk 1: 155 (1927).
2) i utvidgad anv. av 1 (med anslutning till 7): krångel, svårigheter, besvär, möda.
a) (numera bl. mera tillf.) i utvidgad anv. av 1 a, i sådana uttr. som med (stort l. mycket) prut (jfr 3), med (stort) besvär, med (mycken) möda, med (mycket) krångel; förr äv.: med nöd o. näppe. Spegel TPar. 115 (1705). Jag fick min examen med prut och möda. Runeberg (SVS) 2: 127 (c. 1828). Nu kom jag just med prut på rätt. Dens. ESkr. 2: 180 (1834). Det gick först .. med mycket prut. Östergren (1935).
b) (utom i Finl. numera bl. mera tillf.) i utvidgad anv. av 1 b, i uttr. utan prut (jfr 3, 6, 7 slutet), utan krångel, utan besvär, utan vidare. Utan prut blef han rekryt vid Dunckers kompani. Runeberg 2: 50 (1846).
c) (utom i Finl. numera bl. mera tillf.) i uttr. efter mycket prut (jfr 3), efter mycket krångel, efter många svårigheter. Weste (1807). Den ene (av de båda vännerna) tog ändå till slut / Examen efter mycket prut. Meyer Dikt. 81 (1881). Östergren (1935).
3) (numera bl. tillf.) krus(ande); särsk. i uttr. med mycket prut (jfr 2 a), med mycket krus; utan (mycket) prut (jfr 1 b, 2 b, 6, 7 slutet), utan (mycket) krus; efter mycket prut (jfr 2 c), efter mycket krus; jfr PRUTA 5 d. ConsEcclAboP 340 (1659). Jag har med mycket prut, / Min Syster öfvertalt, at följa med mig ut. Knöppel Mannsschol. 7 (1741). Jag (dvs. Berzelius) hörde, efter mycket prut, en af .. (den tyske kemisten Mitscherlichs) föreläsningar. Berzelius Brev 11: 57 (1822). Gabriella fattade honom, utan mycket prut, i rockskörtet. Carlén Rosen 412 (1842). Scholander 2: 132 (1866).
4) (†) till PRUTA 2: pockande; tvång. Een Flickas Kiött fördraer eij Pruth / Bins det hårt in, det spricker uth. Lucidor (SVS) 461 (1674). Kolmodin QvSp. 1: 336 (1732).
5) (†) till PRUTA 3: gräl, träta. (De) kommo i prut, och .. (han) svor på, at han aldrig skulle vigas vid henne. VDAkt. 1739, nr 525 (1738).
6) till PRUTA 4: prutande, strävan att uppnå (l. erbjudande om) nedsättning av ett vid köp l. annan förhandling om ekonomiska angelägenheter urspr. nämnt belopp. Utan prut (jfr 1 b, 2 b, 3, 7 slutet). Ja, Perser wilja ock thet godz (dvs. märgen av ett visst trädslag) så gierna äga, / At the thet vthan prut moot bästa silfwer wäga. Spegel ÖPar. 27 (1705); jfr 1 b. Lind (1738). Gumman (i lumpaffären) tålde inget prut. Lindorm Bekänn. 52 (1922).
7) (numera bl. mera tillf.) till PRUTA 5: köpslående, ackorderande; förr äv.: noggrannhet, pedanteri. Bort rädde Skalder! .. / Som i en Hielte-dickt, med tårt och magert pruth, / Lik som i Crönikor grannt räknen tijden uth. Düben Boileau Skald. 14 (1721). Efter litet prut — ty jag (dvs. en guvernant) gaf icke med mig — erhöll jag (kompensation för ändringen av schemat). Almqvist AmH 1: 76 (1840). Edfelt UngDag. 46 (1925). — särsk. i uttr. utan (minsta) prut, i sht förr äv. förutan prut (jfr 1 b, 2 b, 3, 6), utan köpslående; äv.: utan att taga ngra hänsyn, utan eftergifter, fullt ut. Ehrenadler Tel. 761 (1723). När nu du är en sköka du, / Så var det utan prut! Rydberg Faust 204 (1878; t. orig.: So sei’s auch eben recht). (Almqvists farbror) förbjöd utgifvandet (av Amorina) utan minsta prut. Lysander Almqvist 310 (1878). Vi hatade honom och hämnades utan prut och förbarmande. Nilsson HistFärs 167 (1940).
Spalt P 2185 band 20, 1954