Publicerad 1954   Lämna synpunkter
PRUMPA prum3pa2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[sv. dial. prumpa, prompa; jfr nor. dial. prumpa, nyisl. prompa, prumpa, eng. dial. proop, alla med bet.: fjärta; ljudhärmande. — Jfr PRUMPERA, PRUPPA]
(föga br.) om groda: kväka. Malm AskEld. 49 (1934).

 

Spalt P 2178 band 20, 1954

Webbansvarig