Publicerad 1954   Lämna synpunkter
PROSPER, adj.
Etymologi
[jfr ä. eng. prosper, fr. prospère; av lat. prosper(us), av ovisst urspr. — Jfr PROSPERERA, PROSPERITET]
(†) lycklig, gynnsam. Såsom och E. N:s godhe helsa och välmågo, hvilken jag önsker långvarigt blifva motte, uthi all godh och prosper stat. OxBr. 9: 417 (1629).

 

Spalt P 2087 band 20, 1954

Webbansvarig