| Publicerad 1954 | Lämna synpunkter |
PROPPA prop3a2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
1) (helt) fylla (en öppning l. ett hål, ett tomrum l. ett kärl o. d.) med ngt (mer l. mindre fast, förr äv. med ngt flytande) som tryckes l. pressas in, fullstoppa, fullpacka, fullproppa; särsk. i uttr. proppa ngt l. ngn full(t) (med, äv. av ngt), helt fylla l. stoppa ngt l. ngn (med ngt), överfylla ngt l. ngn (med ngt); ofta: fylla ngn l. ngns mage o. d. med mat (i sht förr äv. dryck); äv. refl., om person l. djur: äta sig stoppmätt, fylla sin mage; äv. i uttr. proppa ngt i ngt l. ngn, stoppa l. pressa ned ngt i ngt l. ngn; ofta i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: (över)fylld, fullstoppad. Modern proppade barnen fulla med sötsaker. PErici Musæus 2: 207 a (1582). Jagh proppar wäll full min Läderflaska (med öl). Chronander Surge B 1 a (1647). Det otäcka tobakspulvret, med hvilket ingen af mina unga gossar får proppa näsan full. MoB 2: 188 (1800). Men den gubben han kommer mig aldrig ur sinnet / för hans proppade skåp och hans svällande sängar. Fröding NDikt. 52 (1894). (Storkarna) proppade grodor i gapet på ungarna. Neander 70År 50 (1929). SvD(B) 1944, nr 260, s. 12. — jfr FULL-PROPPA. — särsk.
a) (vard.) bildl. (jfr b), i fråga om meddelande resp. tillägnande av kunskaper, upplysningar, idéer o. d. Dalin Arg. 1: 6 (1732, 1754). Man tar den ”proppande” sidan (dvs. inlärningen av nya kunskaper) hela första halftimmen af en lektion. Verd. 1886, s. 286. Han var en liflig och originell person, proppad med roliga historier. Hallner PysGubb. 12 (1920). Han .. proppar honom full med långa gnällande beskrivningar. Aurell NBer. 127 (1949).
b) i fråga om kalkonuppfödning: fylla med mat, göda; äv. bildl. (jfr a). Hagberg Aristoph. 41 (1834; bildl.). Wrangel Barnd. 82 (1924).
2) (i sht i fackspr.) motsv. PROPP 1: sätta en propp i l. för (en öppning); äv.: förse med propp. Cederschiöld QvSlägtl. 2: 280 (1837). Propphålen (på en telegrafapparat) a, b, c och d äro proppade. TT 1897, M. s. 10. Ankarklysen hade vi icke lyckats proppa ordentligt, och genom dem forsade vattnet in. Bergdahl Antip. 26 (1906). De olika ramstyckena sammanhållas genom tappning .., proppning och limning. 2NF 26: 113 (1917).
3) (†) intr., i fråga om krutladdning i borrhål: explodera utan att medföra sprängning. Skottet .. Proppar. Garney Masmäst. 75 (1791). Lidbeck Garney 1: 123 (1816).
1) till 1; särsk. i uttr. proppa i ngn l. sig mat (i sht förr äv. dryck), förmå l. tvinga ngn l. sig att förtära mat osv. (i överflödig mängd). Moræus Schonæus 394 (c. 1685). Efter att .. hafva .. proppat uti sig några tunna skifvor torrt bockkött. Wingård Minn. 1: 45 (1846). Johnson Se 11 (1936).
2) (vard.) till 1 a; särsk. i uttr. proppa i ngn l. sig kunskaper o. d., fylla ngn l. sig med kunskaper, plugga l. slå in kunskaper o. d. i ngn l. sig. SKN 1843, s. 134. SvD(B) 1944, nr 295, s. 5. särsk. i sådana uttr. som proppa i ngn ngt (en historia o. d.), ljuga l. sätta i ngn ngt (en historia o. d.), inbilla ngn ngt. Han hade proppat i henne en mängd historier om sina upplevelser. Borg Luther 2: 467 (1753). Lidforss DQ 2: 361 (1892). —
PROPPA IGEN10 04. till 2: stänga l. tillsluta (ngt) med en propp. Warg 626 (1755). Auerbach (1913). —
1) till 1; särsk. i uttr. proppa in ngt i ngt, fylla l. fullpacka ngt med ngt; äv.: stoppa ned ngt i ngt. Björnståhl Resa 1: 217 (1771); möjl. till 2. Proppa in förladdningen i ett gevär. Nordforss (1805). Ramsay Barnaår 7: 30 (1906).
2) (vard.) till 1 a; särsk. i uttr. proppa in ngt i ngn, plugga i ngn ngt; fylla ngn med ngt. Atterbom Minn. 536 (1818). Lidforss DQ 2: 265 (1892). —
PROPPA NED10 4 l. NER4. till 1: stoppa ned (ngt), packa ned (ngt); förr äv.: sticka ned, plantera. Sylvius Curtius 442 (1682; i bet.: sticka ned). Schulthess (1885). —
PROPPA TILL10 4. till 2: stänga l. tillsluta (ngt) med en propp. (Vinbärsvinet) tappas af .. vti bouteljer .., hvilka proppas väl til. Egerin Kokb. 268 (1733). Harlock (1944). jfr tillproppa. —
Spalt P 2069 band 20, 1954