Publicerad 1954   Lämna synpunkter
PROMESS prωmäs4 l. pro-, r. l. f.; best. -en; pl. -er. (förr ofta med fr. stavning)
Etymologi
[jfr holl. o. t. promesse; av fr. promesse, av senlat. promissa, till promittere (se PROMITTERA). — Jfr PROMISS]
1) (†) löfte. HSH 26: 203 (1633). Vij äre stora uthi promesserne, män kunna eij hållat. RARP 14: 127 (1682). Therföre beder iagh min kiäresta Syster behagade äffterkomma sin gifna promesse. SvBrIt. 2: 15 (1690). ÅgerupArk. Brev 12/1 1712.
2) bankv., handel. om vissa skriftliga löften l. åtaganden rörande ekonomiska transaktioner; dels: bevis om delaktighet i ett aktiebolag, utfärdat innan aktiebreven utgivits, dels: skriftligt löfte att vid en viss framtida tidpunkt fullgöra sitt åtagande rörande en börsaffär (särsk. leverans av värdepapper). Smedman Kont. 7: 70 (1874). SFS 1917, s. 502. särsk.: skriftlig förbindelse att till annan person överlämna (viss del av den) vinst som kan komma att utfalla på en viss lott i ett lotteri. Fliesberg Handel. 102 (1891). 2NF (1915).
Ssg: (2 slutet) PROMESS-SPEL. (förr) lotterispel med försäljning av promesser i st. f. lotter. NF 10: 126 (1886).

 

Spalt P 2030 band 20, 1954

Webbansvarig