Publicerad 1954   Lämna synpunkter
PREFIGURATION, f.
Ordformer
(præ-)
Etymologi
[jfr t. präfiguration, eng. prefiguration, fr. préfiguration; av senlat. præfiguratio (gen. -ōnis; till PREFIGURERA)]
(†) sinnebild (för ngt tillkommande), förebild (se d. o. 2). Tornet vti Babel war ock en .. præfiguration til thz Nyja Testamentet. Aurelius TyTheol. Föret. mom. 12 (1617). Bullernæsius Lögn. 26 (1619). —

 

Spalt P 1708 band 20, 1954

Webbansvarig