Publicerad 1953   Lämna synpunkter
PORTION portʃω4n, äv. pωrt- (pårrtscho´n Dalin), r. l. m. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. -tjon)
Etymologi
[jfr d., t., eng. o. fr. portion; av lat. portio (gen. -ōnis), del, andel, besläktat med pars (se PART)]
1) (utom i b numera i sht i fackspr.) del; kvantitet l. mängd som utgör en del av en helhet. OxBr. 10: 191 (1617). Den, som kan sälja syndernas förlåtelse till andra, måtte kunna taga sig sjelf däraf en portion. Botin Hem. 2: 103 (1756). I allmänhet bör, efter yttre skador, full portion aftappas (vid åderlåtningen). Lovén Anv. 10 (1838). Gödselns uppdelande i två portioner, en fast och en flytande. Hellström NorrlJordbr. 289 (1917). Smith OrgKemi 6 (1938). — särsk.
a) (mindre br.) anat. om del av organ l. kroppsdel o. d. ASScF II. 1: 156 (1847). En normal underkäk .. (kan indelas i) tvänne portioner. OdontT 1910, s. 423. Även å denna muskel (dvs. serratus magnus) kan man särskilja tre portioner. Broman LbAnat. 89 (1931). jfr SVANS-, TARM-PORTION m. fl.
b) (fullt br.) i uttr. i små portioner, i små delar l. mängder l. doser l. stycken o. d.; stundom: portionsvis, bit för bit; stundom uppfattat ss. bildl. anv. av 3. Holmbergsson Sartorius 79 (1800). Den sköna .. delar sina gracer i oändligt små portioner. Rademine Knigge 2: 71 (1804). (Boken är) skrifven för att .. njutas i små portioner. Sturzen-Becker 1: 126 (1845, 1861). StKokb. 232 (1940). jfr SMÅ-PORTION.
c) (†) del l. andel i bolag l. företag o. d.; äv. om vinstandel. PH 2: 1577 (1739). Axelson K12Tid 189 (1888; efter handl. fr. 1718).
d) (om ä. förh.) kam. om enhet för beräkning av skatt; jfr FYRK 2. Taxeringsmännen .. skulle .. åsätta .. (en skattskyldig) ett visst antal ”fyrkar”, .. ”portioner” eller dylikt. Herlitz Stadsförv. 1830 270 (1924).
2) (utom i a numera bl. tillf.) del som tillhör l. tillfaller l. tilldelas ngn; andel, lott; särsk. i fråga om fördelning; äv. mer l. mindre bildl.; jfr 3 o. 4. G1R 16: 281 (1544). Man kunde wäl .. gifwa .. (uppbördsmannen) en portion aff böther och sakören. RARP 4: 569 (1651). Thorild Gransk. 1784, 1: 54 (bildl.). Jag måste försona min skuld med en betydlig portion smörj. Lundegård LaMouche 154 (1891); jfr 3. — jfr FODER-PORTION. — särsk.
a) (i särskild utspisningsstat fastställd) kostmängd som för varje dag tilldelas soldat l. fånge l. sjukhuspatient o. d.; per dygn utgående proviantartiklar; förr äv. om proviant l. underhåll för längre tid. En Portion eller en Månads underhåld för Ryttaren .. skal bestå uti 1 Riksdaler Specie til kost och 1/3 Riksdal. til .. beklädnad. LMil. 1: 585 (1685). Enligt sin Plan, vil han .. gifva Delinqventerna dagelig portion af Lifsmedel. GT 1788, nr 12, s. 1. TLev. 1899, nr 40, s. 1 (för sjukhus). Den, som för prövning för .. anställning vid flygvapnet .. inställt sig .. erhåller .. portion in natura samt inkvartering. SFS 1933, s. 1122. jfr DAG-, FÄLT-, KRIGS-, NATURA-, NOLL-, NORMAL-PORTION m. fl. särsk. (†) närmande sig l. övergående i bet.: ransonering. På bröd är ingen portion. Tersmeden Mem. 3: 13 (1736).
b) [jfr motsv. anv. i d.] (†) del av (avkastning av) större fond o. d. som utbetalas ss. kontant understöd. 2:ne Hjon njuta utom Hospitalet (i Hälsingborg) årligen det ena Bromerska det andra Randerska portionen 5 R:d 24 sk. DvSchulzenheim PVetA 1799, Bih. s. 180.
3) [specialanv. av 2] mängd l. kvantitet av maträtt (mera sällan av dryck) som ätes (resp. drickes) av l. serveras l. upplägges för en person (l. för ett djur) vid ett o. samma tillfälle; matportion; jfr 1 b; äv. bildl. (jfr 4). Hon fick alltför stor portion. Han hade redan ätit två portioner glass. Humbla Landcr. 382 (1740). Åh min Mor, jag har erfarit / en mig något stor portion (dvs. druckit för mycket pontak). Bellman Lev. (BellmS) 35 (1794). En portion mat och två dito gräl. Wennerberg 2: 69 (1849, 1882). Servering af mat endast per portion. Ramsay VägvFinl. 1 (1905). Hallström Händ. 76 (1927; för djur). jfr (†): Att man på gästgifveriet i Villmanstrand för en portion tvättvatten betalar 75 kop(ek). Aho Soldan 31 (i handl. fr. 1840). — jfr GLASS-, MAT-, RESERV-PORTION m. fl. — särsk.
a) (†) om matportion som ngn dagligen får gratis på ett sjukhus o. d. (Prästen har) hulpet mig .. till två portioner uthi Hospitahlet. VDAkt. 1722, nr 333. Därs. 1785, nr 26.
b) med. enligt näringsfysiologiska grunder beräknad födoämnesmängd som människokroppen kräver under olika tider av dygnet med hänsyn till arbetets (l. sjukdomens) art. RiksdRevStatsv. 1908, s. 654. jfr NOLL-, NORMAL-, SJUK-PORTION.
4) mer l. mindre bildl., om en viss större l. mindre mängd av egenskap l. känsla o. d. som ngn l. ngt besitter; särsk. i uttr. en god portion; jfr 1, 2 o. 3. Boken har en stor portion (äv. portion av) humor. Altén Fästm. 51 (1796). Vänskapligheten var .. blandad med en god portion förbehållsamhet. Lundegård Ulla 69 (1894). (C. G. Styffe) torde ej kunna frikännas från en god portion af envishet. VetAÅb. 1910, s. 297. En portion sunt förnuft. ByggnArbMinn. 70 (1950).
5) (†) proportion. När en richtig portion hålles, emellan åker och äng. Stridsberg Åkerbr. 107 (1727). Polyfem II. 44: 3 (1810).
Ssgr (i allm. till 2 a): A (†): PORTION-MAT, se B.
B: PORTIONS-AVGIFT~02. särsk. mil. ersättning för kost som på garnisonssjukhus intagna officerare o. underofficerare ha att erlägga till sjukhuset. SFS 1923, s. 118.
-BERÄTTIGAD, p. adj. i sht mil. SFS 1918, s. 3100.
-BESKED. i sht mil. uppgift om antalet portioner som erfordras vid visst förband (för varje måltid). SFS 1923, s. 118.
(3) -BRICKA. matbricka avsedd för en portion mat. PT 1895, nr 8, s. 1.
-BRÄNNVIN. (förr) mil. brännvin som ingick i manskaps portion. SFS 1860, nr 29, s. 4. Wieselgren Bild. 66 (1889).
(3) -BUNKE. (†) bunke som rymmer en portion mat. BoupptVäxjö 1792.
-ERSÄTTNING~020. mil. kontant ersättning som utgår till personal berättigad till fri portion för varje dag förplägnad ej till ngn del tillhandahålles. SFS 1854, nr 40, s. 17. Därs. 1940, s. 456.
(3) -FISK. fisk som är lagom stor att räcka till en portion åt en person; ofta koll. SD 1915, nr 28, s. 14.
-FOND. (†) mil. kassa l. konto för mathållning. SPF 1833, s. 446.
(3) -FORM; pl. -ar. form (se d. o. II 1) rymmande en portion. StKokb. 153 (1940).
-FÖRBÄTTRING. mil. ReglMarin. 1909, 2: 255. särsk.: system enligt vilket kostnaden för permitterat manskaps portioner utnyttjas till ökning o. förbättring av mathållningen. SvD(A) 1933, nr 261, s. 4.
-FÖRORDNING. (†) = -ordning. LMil. 4: 1640 (1718).
(3) -FÖRPACKAD, p. adj. förpackad i en mängd som lämpar sig ss. l. till en portion. Portionsförpackat socker.
(3) -FÖRPACKNING. jfr -förpackad; särsk. konkret. StKokb. 112 (1940).
-JOURNAL. mil. journal över antalet naturaportioner samt kontantportioner som utgått till resp. intjänats av ett förbands personal. ReglFl. 1834, 2: 24. Därs. 1899, 2: 117.
-KOSTNAD. mil. BtRiksdP 1871, I. 1: nr 1, Bil. 4, s. 29. —
-KVITTENS. (†) mil. sedel som visar att naturaportion icke utlämnats. KrigVAH 1825, s. 57.
-LISTA, r. l. f. lista över antalet utgående portioner vid militärförband l. sjukhus o. d. SPF 1839, s. 283.
(3) -MAT. (portion- 1843. portions- 1857) (†) mat som serveras i färdiga portioner. Wetterbergh Sign. 145 (1843). Dens. SamhKärna 2: 204 (1857).
-ORDNING. (†) mil. reglemente ang. portioner för officerare o. soldater o. ang. utfodring av hästar. LMil. 4: 1543 (1716). Därs. 1585 (1717).
-PRIS, n. pris per portion. KungörTågTroupp. 27/8 1816, s. 3.
-PÄNNING. (numera bl. i Finl.) mil. i pl.: portionsersättning; äv. (i sg. l. pl.) = -skilling. Adlerbeth Ant. 1: 46 (1789). SPF 1852, s. 428. Cannelin (1921).
-RULLA, r. l. f. (†) mil. jfr -lista. FörvaltReglFl. 1825, s. 234.
-SEDEL. (†) mil. sedel upptagande antalet per dag utlämnade portioner. Gynther Förf. 7: 654 (1861).
-SKILLING. (förr) mil. dagavlöning utgående jämte naturaportion; jfr dag-avlöning slutet o. tobaks-skilling. BrefKrigFinl. 13 (1808). BtRiksdP 1901, I. 1: nr 2, s. 113.
(3) -SKOPA. skopa rymmande en portion av en maträtt. Hygiea 1855, s. 324. Upsala(A) 1919, nr 223, s. 2.
(3) -SMÖRGÅS~02, äv. ~20. kok. stor smörgås med pålägg, avsedd att utgöra hel matportion. StKokb. 113 (1940).
(3) -SPISNING. (numera föga br.) på restaurang o. d.: intagande av måltid i färdig l. upplagd portion; jfr -mat. PrestP 1829, 6: 281 (i bild). KLilljebjörn Hågk. 15 (1838). Östergren (1935).
-STAT. utspisningsstat för militärförband, sjukhus o. d. BtRiksdP 1875, I. 1: nr 1, Bil. 3 a, s. 38. Den i nåder faststälda portionsstaten för sjukhuset. SFS 1906, nr 57, s. 9. jfr krigs-portionsstat m. fl. —
(3) -STORLEK~02. särsk.: storlek på fisk som gör denna lämpad att serveras ss. en portion åt en person; jfr -fisk. SDS 1904, nr 29, s. 2.
-STÄLL. i sht mil. sammanfattande benämning på sats om vanl. tre skålar som kunna ställas ovanpå varandra (o. vari t. ex. en portion soppa, kött o. potatis kan transporteras). TLev. 1907, nr 29, s. 1.
-TAGARE. i sht mil. soldat l. annan person som erhåller portion l. kost. KrigVAT 1892, s. 108.
(3) -VIS, n. (†) i uttr. i portionsvis, i portioner. LdVBl. 1841, nr 41, s. 4. Därs. 1846, nr 5, s. 4.
-VIS, adv.
1) till 1: i mindre delar, i små portioner (se portion 1 b). Miniatursk. 106 (1784). SD 1900, nr 171, s. 7. Från magsäcken föres födan portionsvis ut i tunntarmens övre del. Bolin VFöda 352 (1934).
2) till 3: i portioner; äv. bildl. (jfr portion 4). PT 1758, nr 84, s. 4. Utskottet har .. företagit sig att framställa .. (lagförslaget) portionsvis. RiksdT 1829, nr 164, s. 1; jfr 1. StKokb. 112 (1940).
-VÄRDE. mil. värde av soldats dagportion. KungörTågTroupp. 27/8 1816, s. 3. SFS 1912, s. 214.

 

Spalt P 1508 band 20, 1953

Webbansvarig