Publicerad 1953   Lämna synpunkter
PLASMA plas4ma, äv. 32, sbst.1, n. (Fries BotUtfl. 1: 271 (1843) osv.) l. r. l. f. (NF 3: 138 (1878: hud-plasman) osv.); best. -at resp. -an, äv. (numera knappast br.) i best. anv. utan slutart. (Fries BotUtfl. 1: 271 (1843)); pl. (i bet. 1 o. 4) -er (Hygiea 1860, s. 532 (: neoplasmer), UNT 1929, nr 10140, s. 1 (i bet. 4)).
Etymologi
[jfr t. plasma, eng. plasma, plasm, fr. plasma (i ssgr äv. -plasme), ävensom lat. plasma, varelse, fantasiskapelse, (veklig) modulation; av gr. πλάσμα, ngt format l. danat, fantasiskapelse, affekterat utförande av sång m. m., till πλάσσω, formar, danar, skapar (se PLASTISK). — Jfr PLASMODESM, PLASMON m. fl.]
1) (i fackspr.) ngt bildat l. danat l. format; bildning (se d. o. 4 b); ss. senare led i ssgr; se NEO-, PROTO-, TELE-PLASMA.
2) [tidigast använt i t. av läkaren C. H. Schultz 1836 om blodplasma med tanke på detta ss. ett ämne som tjänar att uppbygga o. livnära organismen (jfr PLASTISK 4 b)] anat. o. fysiol. om den flytande delen av blodet (vari blodkroppar m. m. äro uppslammade); äv. om motsvarande del av lymfa l. mjölk; förr äv. (bot.) om motsvarande del av näringssaft hos växt. Fries BotUtfl. 1: 272 (1843; hos växt). Lovén Huxley 58 (1871). LAHT 1921, s. 387. Lindbom BlodSj. 275 (1937). jfr BLOD-, LYMF-PLASMA.
3) [elliptiskt för PROTOPLASMA] biol. halvflytande, geléartad, slemliknande substans (bestående av en kolloidal blandning av proteiner, kolhydrat, fett m. m.) som bildar huvudbeståndsdelen i en cell o. vari cellorganen äro inlagrade, protoplasma, cytoplasma. BotN 1884, s. 103. Egenskaper, som bero på någonting i äggcellens plasma eller på plasmans beskaffenhet, kunna icke förete mendling. Hofsten Ärftl. 1: 123 (1927). jfr CELL-, GRODD-, HUD-, IDIO-, KORN-, NEURO-, VÄGG-PLASMA.
4) [elliptiskt för EKTOPLASMA (t. ektoplasma, eng. ectoplasm, fr. ectoplasme, ectoplasma, till gr. ἐκτός, utanför, på utsidan) o. TELEPLASMA] (i sht i fackspr.) substans som enligt spiritistisk uppfattning utgår ur medier o. bildar underlag för materialisationsfenomen; äv. konkretare, om (av dylik substans bestående) materialisation; ektoplasma, teleplasma. UNT 1929, nr 10140, s. 1. Plasma som flöt ut ur mediernas mun. DN(B) 1951, nr 53, s. 5.
Ssgr (i allm. till 3; i fackspr.): (2) PLASMA-ERSÄTTNING~020. med. konkret: plasmaersättningsmedel. 2SvUppslB 7: 312 (1948).
(2) -ERSÄTTNINGSMEDEL~01020. med. medel (t. ex. gelatin) som i st. f. blodplasma överföres till kärlsystemet vid blodförlust o. d.; jfr -transfusion. 2SvUppslB 22: 1156 (1952).
-FATTIG. biol. om cell. SkogsvT 1910, Fackupps. s. 231.
-FYLLD, p. adj. särsk. bot. om cell. Lundström Warming 8 (1882).
(4) -HAND. materialiserad hand (av teleplasma). UNT 1929, nr 10140, s. 1.
-HINNA, r. l. f. biol. 2NF 25: 632 (1916).
-KLUMP. biol. jfr plasmodium 1. LAHT 1906, s. 282.
(2) -KOLLOID, r. fysiol. kolloid (se kolloid, sbst. 2) i blodplasma. Thunberg Livsförrättn. 109 (1924).
(3, 4) -KROPP. [jfr t. plasmakörper] särsk. biol. till 3: kropp (se kropp, sbst.1 5) av protoplasma. LAHT 1906, s. 284.
(24) -MASSA, r. l. f. [jfr t. plasmamasse] särsk. biol. till 3. PT 1904, nr 213 A, s. 3.
-NÄT. jfr nät, sbst. 3. KommentSvFarm. 1208 (1905).
-RIK. biol. jfr -fattig. Lundström Warming 47 (1882).
-RIKEDOM~102, äv. ~200. biol. jfr -rik. 3NF 2: 72 (1923).
-RÖRELSE. [jfr t. plasmabewegung] rörelse hos protoplasma. Lindström Blåst. 199 (1928).
(24) -SKIKT. [jfr t. plasmaschicht] särsk. biol. till 3. SvSkog. 175 (1928).
-STRÖMNING. [jfr t. plasmaströmung] biol. jfr -rörelse. LAHT 1906, s. 281.
(2) -TRANSFUSION. med. överföring av blodplasma till kärlsystemet hos en människa vid blodförlust l. vid behandling av chock o. d. 2SvUppslB (1952).
-TRÅD. [jfr t. plasmafaden] biol. jfr plasmodesm. BotN 1884, s. 103.
(2, 3) -ÄGGVITA~020. särsk. fysiol. till 2, om äggviteämnen i (blod)plasma. Okokt plasmaäggvita .. (angripes) ej alls av pepsin. Hammarsten BiokemSnapsh. 221 (1937).
Avledn.: PLASMATISK040, adj. [jfr t. plasmatisch, eng. plasmatic, fr. plasmatique; jfr äv. gr. πλασματικός, efterliknande, imitativ, diktad, osann] (i fackspr.) till 24: som utgöres av l. beror på l. har avseende på plasma; särsk. biol. till 3. KommentSvFarm. 1207 (1905). Plasmatisk nedärvning. Nilsson Ärftl. 233 (1934).

 

Spalt P 1068 band 20, 1953

Webbansvarig