Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PERTIT pærti4t l. pär-, r. l. m.; best. -en; pl. (om olika stycken l. arter) -er.
Ordformer
(i sht förr äv. perth-)
Etymologi
[jfr t. perthit, fr. perthite; av eng. perthite, bildat till PERTH, stad i provinsen Ontario i Canada (där mineralet anträffats), o. tidigast använt 1832 av den skotske kemisten T. Thomson]
miner. fältspat bestående av ortoklas med inlagrade små spolar l. lameller av albit; särsk. om dylik fältspat vari inlagringarna äro synliga för blotta ögat (l. vid svag förstoring). Berzelius ÅrsbVetA 1844, s. 216. SvUppslB 10: 657 (1932).
Ssgr (miner.): PERTIT-INDIVID. jfr individ 1 d. Ramsay GeolGr. 364 (1909).
-STRUKTUR. [jfr t. perthitstruktur] pertits struktur; struktur utmärkande för pertit. SvUppslB 10: 658 (1932).
Avledn.: PERTITISK, adj. [jfr eng. perthitic] miner. som utgöres av l. är utmärkande för l. har avseende på pertit. Ramsay GeolGr. 364 (1909).

 

Spalt P 737 band 20, 1952

Webbansvarig