Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PENTOD päntå4d l. pent-, r.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. o. eng. pentode; bildat till gr. πέντε, fem (se PENTA-), med samma ändelse -od som föreligger i ELEKTROD, KATOD m. fl.]
el.-tekn. radiorör (förstärkarrör) med fem elektroder; särsk. om slutrör med fem elektroder. 3NF 16: 410 (1932; om slutrör). TT 1940, Elektr. s. 7.
Ssgr (el.-tekn.): PENTOD-RÖR. [jfr eng. pentode valve] pentod. Engström SvEngTeknOrdb. (1945). —
-SLUTRÖR~02, äv. ~20. slutrör med fem elektroder, pentod. Engström SvEngTeknOrdb. (1945).

 

Spalt P 614 band 19, 1952

Webbansvarig