Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PAPPA, v.2 -ade.
Etymologi
[jfr d. pappe; av t. pappen (mlt. pappen), till papp(e) (se PAPP, sbst.2)]
(†) klistra, limma; stärka (tyg). Klädd vppå Fransk, där-å alt war .. / .. Pappat, och knappat i längd, och i bredd; med spitsar, och litsor. Stiernhielm Herc. 35 (1648, 1668). Lind (1738). (Lat.) Glutinare .. (sv.) Lima, pappa. Ekblad 148 (1764). — jfr SAMMAN-PAPPA.
Särsk. förb.: PAPPA AN. (†) bokb. = anpappa. BokbOrdl. (c. 1847).

 

Spalt P 183 band 19, 1952

Webbansvarig