Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PALLRA pal3ra2, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[sv. dial. pallra, göra ngt småningom, gå sakta (bort), pallra (sig i väg); sannol. etymologiskt identiskt med PALLRA, v.1; med avs. på betydelseutvecklingen jfr sv. dial. pala, göra ngt långsamt, tala i vädret, palla, pladdra, palla sig av, gå sakta bort, stulta i väg, pavla, gå sakta, prata oredigt m. m., pillra, arbeta smått, jämra sig (jfr PILLRA), pluttra, tala smått för sig själv, ”käfta” emot, ä. nysv. pluttra, plottra, pladdra, ävensom PLOTTRA, sv. dial. larva, springa sakta, pladdra (se LARVA)]
1) (vard.) gå l. röra sig sakta o. utan spänstighet, knalla, larva; äv. (ofta om barn): gå l. röra sig (mödosamt) med små steg, stulta; äv.: (motvilligt) ge sig av, förfoga sig i väg; i fast förb. med adv. (se särsk. förb.) stundom äv. i fråga om jämförelsevis snabba rörelser; ofta med bibet. av att den som rör sig på detta sätt betraktas respektlöst l. med en viss missaktning l. ss. mer l. mindre komisk. (Han) pallrade beskedligt hem, så snart skumrasket inträffade. AB 1841, nr 284, s. 1. Hans småttingar (komma) pallrande och be om hjelp af farbror. Hedenstierna FruW 212 (1890). Nu tycker jag herrarne kunna taga hvarandra under armen och pallra. Strindberg Dam. 35 (1898). (Baronen) går här och pallrar. Geijerstam LycklMänn. 125 (1899). Laurin Stamfr. 149 (1924). — särsk.
a) (mera tillf.) i utvidgad anv., i uttr. gå så l. så och pallra, för att beteckna att ngn lever under de l. de mer l. mindre tråkiga förhållandena. (När jag inte kan få Anna Brita) så får jag väl gå ogift och pallra i alla mina dar. Zedritz 3: 126 (1855).
b) (bygdemålsfärgat i Finl.) övergående i bet.: (småfjolligt gå o.) pyssla (med ngt). Någo’ ska’ han nu ha te’ pallra me’ här i ensamheten. Rönnberg Brovakt. 67 (1904).
2) (numera bl. tillf.) opers., i uttr. det pallrar och går, det knallar o. går (jfr KNALLA, v.2 3 a β). Bremer Hertha 2 (1856). ”Det pallrar och går” — sa’ rospiggen stod på grund. Holmström Sa’ han 11 (1876).
Särsk. förb. (till 1; vard.): PALLRA AV, se pallra sig av osv. —
PALLRA OMKRING10 04. Benedictsson Folkl. 118 (1884, 1887). (Sedan pumaungarna fått ögon) börja .. (de) pallra omkring helt otympligt. Hedin Pol 2: 379 (1911). —
PALLRA PÅ10 4. 3SAH 37: 322 (1848). Ormen pallrade på .. fullkomligt oberörd. Högberg Jim 199 (1909). —
PALLRA SIG AV10 0 4, äv. PALLRA AV10 4. särsk.: knalla i väg. Zeipel Set. 3—4: 45 (1847). Kavalleristerna pallrade sig av. Granlund Carlé OdågJourn. 35 (1915). —
PALLRA SIG BORT10 0 4. Lundell (1893). Att sudettyskarna .. få .. pallra sig bort. GHT 1944, nr 266, s. 6. —
PALLRA SIG IN10 0 4. Lundell (1893). Att pallra sig in till staden. NDA(N) 1912, nr 248, s. 1. —
PALLRA SIG NED10 0 4 l. NER4. Jolin Barnhusb. 198 (1849). —
PALLRA SIG TILLBAKA10 0 040. Lindqvist Dagsl. 2: 23 (1900). —
PALLRA SIG UNDAN10 0 32. Sundblad GBruk 149 (1881). —
PALLRA SIG UPP10 0 4 l. OPP4. (Han) pallrade .. sig upp (ur sängen) redan klockan 11. NSvSkämtl. 21: 23 (1903, 1913). —
PALLRA SIG UT10 0 4. Trenter SomRop. 71 (1944). —
PALLRA SIG ÖVER10 0 40. Taube BöljBlå 72 (1920).

 

Spalt P 90 band 19, 1952

Webbansvarig