Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PAISIBEL, adj.
Etymologi
[av fr. paisible, av ffr. paisible, fredlig, behaglig; snarast avledn. av ffr. pais (fr. paix), fred, av lat. pax (gen. pacis), fred (se PAX), delvis möjl. dock uppkommet gm dissimilation av ffr. plaisible, behaglig, av lat. placibilis, behaglig, till placere, behaga (jfr PLÄDERA)]
(†) fredlig, lugn. OxBr. 10: 340 (1632).

 

Spalt P 47 band 19, 1952

Webbansvarig