Publicerad 1950   Lämna synpunkter
OMGÅS om3~2s, v. dep. -gås, -gicks, -gingos, -gåtts ((†) inf. o. pr. pl. -gåes Wallquist EcclSaml. 1—4: 125 (1651); -gåss KOF II. 1: 488 (1659), HH XVIII. 2: 9 (1685); -gåtz LPetri 3Post. 120 a (1555); -gååz Phrygius HimLif. 56 (1615). sup. -gådz VRP 1625; -gåss VDAkt. 1681, nr 189).
Etymologi
[fsv. umganga sik, umgangas (-gaas); jfr d. omgås; till OMGÅ; jfr UMGÅS]
1) (†) bruka vara tillsammans med l. sällskapa med (ngn); äv. i förb. med prep. med: umgås med (ngn), (veta att) skicka sig vid sin samvaro l. sitt umgänge med (ngn); jfr OMGÅ I 3. En läkiare hwad för folk skal han omgåtz? LPetri 3Post. 120 a (1555). At Regenten är så tilsinnes, som the, hwilka han dageligen omgås. Skytte Und. C 4 b (1604). (Sv.) Veta at omgås med folk, (fr.) savoir bien son monde, savoir vivre. Weste (1807). Han .. omgicks med ingen. Wetterbergh Selln. 6 (1853). — särsk. (†) = OMGÅ I 3 slutet. (Hon) bekienner, att han (dvs. satan) omgickz medh henne fem gånger för än hon drog till Blåkulla. Hyltén-Cavallius Vär. 1: 451 (i handl. fr. 1618). VDAkt. 1681, nr 189.
2) ha att göra l. skaffa (med ngt), syssla (med ngt), handskas l. förfara (så l. så med ngn l. ngt) o. d.; jfr OMGÅ I 4.
a) (†) utan tanke på visst tillvägagångssätt.
α) = OMGÅ I 4 a α. The naturlighe och Jordiske, timmelighe och förgängelighe ting, som wij dageliga omgååz medh. Phrygius HimLif. 56 (1615). Thet står icke särdeles väl, när (präst-)Hustrun .. Omgås hela dagen med Böker. Scherping Cober 2: 212 (1737).
β) = OMGÅ I 4 a β. Thz moste jw wara en oforskämelig och odygdig ande som medh så openbarliga lögner omgååsz. OPetri PEliæ b 1 b (1527). Dem som med Krämerij och Hökrande omgås. Stiernman Riksd. Bih. 318 (1640). Elakt Folck som med Trullkonster omgicks. Rudbeck Atl. 2: 154 (1689). Jag omgicks länge med den tankan. Weste (1807).
b) med tanke på visst tillvägagångssätt.
α) (†) = OMGÅ I 4 b α. Lagerström Tart. 87 (1730). (Sv.) Omgås hårdt med någon, (t.) einem hart begegnen, hart mit einem verfahren. Heinrich (1828).
β) (†; se dock slutet) = OMGÅ I 4 b β. Personer .., som på slijka handlingar sig lagt hafwa och thermed kunna omgåss. Schück VittA 2: 358 (i handl. fr. 1668). En capiten, som förstår wäll sin fortification och wet med miner myckit wäll at omgåss. HH XVIII. 2: 9 (1685). I Sverige hade man .. varsammare bort omgås med vapnet af en obegränsad polismakts tvång. Geijer I. 6: 162 (1839). Agardh (o. Ljungberg) II. 2: 52 (1856). särsk. (knappast br.) i uttr. omgås (så l. så) med eld(en), umgås (så l. så) med eld(en); jfr OMGÅ 4 b β α’. Östergren (1933).
3) (numera knappast br.) för att beteckna att ett par personer som färdas i motsatt riktning passera förbi varandra utan att se l. komma i förbindelse med varandra l., i utvidgad anv., att ett par försändelser som två personer l. firmor (ungefär samtidigt) avsänt till varandra passera förbi varandra på vägen; gå om varandra; äv. i uttr. omgås med ngt; jfr OMGÅ III. Jag förmodar, at mitt bref innehållande resultaten af min conversation med generalen de St. Aldegonde omgåtts med det af Herr Öfverintendenten skickade. Berzelius Brev 11: 145 (1833). Vi omgingos i brådskan. Sundén (1887). Brevet och paketet omgicks på vägen. Östergren (1933).

 

Spalt O 781 band 19, 1950

Webbansvarig