Publicerad 1949   Lämna synpunkter
OFIT ofi4t l. å- l. ω-, r. l. m.; best. -en.
Ordformer
(förr ofta skrivet ophit)
Etymologi
[jfr t. ophit, eng. o. fr. ophite; av gr. ὄφις, orm. — Jfr OFIKLEID, OFITISK, adj.2]
(numera knappast br.) miner. serpentin; förr äv. dels om marmor l. annan bärgart innehållande serpentin, dels om viss sorts serpentin använd till smycken o. d. Fischerström Mäl. 302 (1785). Ofit eller fjällig Limsten … Hit hör: Kålmårds-Marmor. Regnér Begr. 294 (1803). Halfgenomskinlig Serpentin bearbetas under namn af .. Ofit, någon gång till smycken. Åstrand 2: 344 (1855). Söderhjelm ItRenäss. 268 (1907).
Avledn.: OFITISK, adj.1 (†) miner. om marmor o. d.: som innehåller serpentin. Rydberg KultFörel. 1: 126 (1884).

 

Spalt O 304 band 18, 1949

Webbansvarig