Publicerad 1947   Lämna synpunkter
NÅKA, v. -ade; l. NÅKAS, v. dep. -ades. vbalsbst. -NING (SvSaml. 3—6: 270 (1765), Meurman (1847)).
Ordformer
(nåck- 15831738. nåk- 15551872. -a 1582 (: nåkande, p. pr.), 16401795. -as 15551872)
Etymologi
[fsv. naka, nakas, sv. dial. nåka, nåkas; av mnt. naken; jfr fsax. ginācōn; avledn. av ett germ. nēhw-, föreliggande i nå- i NÅGRANNE. — Jfr NALKAS]
(†)
1) närma sig (ngn l. ngt); äv. refl.; äv. i uttr. nåka (sig) l. nåkas (ngn l. ngt) nära l. närmare l. närmast l. (så l. så) stort avstånd o. d., komma (ngn l. ngt) nära l. närmare osv.; äv. i uttr. nåka sig till ngn, närma sig ngn; jfr NALKAS 1. (Den sjuka kvinnan) hwilken j then tanckan kommen war, hwar hon så kunde nåkas honom (dvs. Jesus), at hon måtte få komma widh hans klädhe. LPetri 2Post. 308 a (1555). Schroderus Comenius 702 (1639; abs.). Så at stora skepp kunna nåkas staden på 1 eller 1/2 mil. Linné Vg. 136 (1747). Til dem nåkade sig .. / Ægle en Najada-Nymph. Nicander VirgEcl. 30 (1752). Strömmen, som .. nåkar sig närmare Svenska Kusten. Nordenankar PVetA 1792, s. 20. SvTyHlex. (1851, 1872). — särsk.
a) mer l. mindre bildl.; särsk. i uttr. nåkas ngn l. ngt nära, komma ngn l. ngt nära, äv.: lära känna ngn närmare; jfr NALKAS 1 c. Balck Ridd. B 3 b (1599). Må skee thet är ey som synas kan, / Han (dvs. tranan) kan wäl wara en fromer man, / Om tu får nåkas honom nära. WijsaFoglArt 25 (1623). Närmast tyckes Klinkosch hafva nåkat sanningen, då han (osv.). Murray PVetA 1794, s. 100.
b) ss. dep. i reciprok anv.: närma sig varandra. Dalin (1853).
2) nå (se NÅ, v. 4) l. nå fram till (ngn l. ngt); äv. i uttr. nåkas dit o. d., nå dit osv.; äv. i utvidgad anv., dels om person: ha (ngt) inom räckhåll, dels om område o. d.: gränsa till (ngt); äv. bildl. (Fogdarna) skola .. förbiuda K: M: Vndersåter, att the icke drage medh theras mäldh, till några andra qwarnar, ähn till K: M: ther the them nåckas. LReg. 18 (1583); jfr 4. The socknar, som nåkas siön. KyrkohÅ 1904, s. 199 (1595). The som bo på Landzbygden .., hvilke icke nåka Medicum och Apoteket. Block Pest. 30 (1711). Jag nåkas (når) icke thit. Lind (1749). Våra lifligaste nöjen nåka aldrig lyckan. Lybecker Young 58 (1795). (Fängelser borde anläggas vid floder); dock så .. at ingalunda et stigande vatnflöde kunde nåkas muren. DvSchulzenheim PVetA 1799, s. 66. Dalin Synon. 224 (1870; angivet ss. föråldrat). — särsk.
a) vidröra l. komma vid l. komma i beröring med (ngn l. ngt); i fråga om stöt, slag o. d.: råka l. drabba (se d. o. 2 c) l. träffa (ngn l. ngt); äv.: komma åt l. få tag i (ngt); äv. med efterföljande inf.: komma åt l. få tillfälle (att göra ngt); äv. bildl. UppsDP 28/1 1608. När .. Någhon Menniskia .. (av pest) besmittadhe Tingh antastar eller nåkas. L. Paulinus Gothus Pest. 43 a (1623). Slå strax til dödz hwadh tu nåkas kan aff thessa Wattubij. Hildebrand MagNat. 180 (1650). Thet onda som wi spå, osz plägar snarast nåkas. Block MotalaStr. 112 (1708). Hvar en tar på en slump hvad bok hans näfve nåkar. Düben Boileau Pulp. 31 (1722). Starr Myror slås allenast hvart annat år, i synnerhet der Boskapen ej nåkas at nedtrampa dem. Dahlman Humleg. 93 (1748). GFGyllenborg Vitt. 1: 49 (1755, 1795). SvTyHlex. (1872). särsk.
α) i uttr. nåkas intill ngt, komma i beröring med ngt. Polhem Test. 40 (c. 1745).
β) ss. dep. i reciprok anv.: nå l. vidröra varandra. Ställa två kärl, at de icke nåkas. Sahlstedt (1773). Dalin (1853).
γ) bildl., i uttr. nåka ngns liv, eufemistiskt för: beröva ngn livet. Nåke I (dvs. Ptolemaios) des (dvs. Kleopatras) lijf Ehr döden wist eij fehlar. ÖB 97 (c. 1712).
b) övergående i bet.: få l. erhålla l. mottaga (ngt). Rijkz-Cantzlern sade H. K. Maij:tt gerna önska .. (borggrevens i Göteborg) præsentz här uppe (i Sthm för) att nåka hans underrättelse. RP 8: 373 (1640).
3) i fråga om sammanträffande mellan personer: råka l. träffa (ngn). LejonkDr. 79 (1689). Then migh intet nåkas, honom skiöter jagh litet om; antingen han är vän, eller ovän. Isogæus Segersk. 1317 (c. 1700). — särsk. ss. dep. i reciprok anv.: träffas, råkas, mötas. Wexionius Vitt. 422 (1689). (Floder) hwilka .. gifva Rikets Inbyggare tilfälle, at på et gint och lätt sätt nåkas och handla med hvarandra. SvSaml. 3—6: 294 (1766). Dalin (1853).
4) bo i närheten av (ngt); äv. i p. pr. med adjektivisk bet., bildl., om Gud: som befinner sig nära (o. lätt bringar hjälp o. skydd). Haffue wij en sådana mechtighan och nåkande Skydzherra .., så (osv.). PErici Musæus 3: R 2 b (1582; t. orig.: nahen). (Skjutsningsskyldighet åvilar blott) någre fåå frelses bönder som icke nåkas dehres Hwssbönders Sätegårdar. RARP 3: 165 (1641).
5) [utvecklat ur 2 (a)] (†) angå l. vidkomma (ngn). Angår detta (dvs. huru man lever o. vilket rykte man har) hvar man i gemen, huru mycket mera nåkas det en Förste i synnerhet. Tessin Bref 2: 255 (1754).
Särsk. förb. (†): NÅKAS TILLHOPA. i uttr. nåkas tillhopa med ngt.
1) till 1; om linje o. d.: närma sig l. komma i närheten av ngt. När de (dvs. hornvärkensflyglar) nåkas tilhopa med deras Extremiteter, så måste dhe escartera (dvs. dela) sig, och formera medh den yttre sijdan af dhesz Front en Triangel. Rålamb 8: 148 (1691).
2) till 2; om område o. d.: gränsa till ngt. Dhe gårdar och byar, som medh sina ägor nåkas tilhopa medh Sätegårdarna. HSH 22: 271 (1650).
NÅKAS TILLSAMMAN. till 2: förenas i äktenskap, bli gifta; jfr komma samman I 1 b. Tidfördrijf A 7 a (c. 1695; i starkt bygdemålsfärgat spr.).

 

Spalt N 982 band 18, 1947

Webbansvarig