Publicerad 1947   Lämna synpunkter
NORRKÖPINGS- nor3ɟøpiŋs~.
Ordformer
(förr äv. nor- l. når-)
Etymologi
[till stadsnamnet NORRKÖPING]
i ssgr för att beteckna ngn l. ngt ss. boende i resp. härstammande från l. förekommande i l. avseende osv. Norrköping.
Ssgr: NORRKÖPINGS-BESLUTS-GODS. (förr) kam. kronogods som bortgivits på vissa i beslutet vid Norrköpings riksdag 1604 stadgade villkor; jfr bröst-arvinge-gods. Linde Kam. 59 (1867). Schybergson FinlH 1: 504 (1887). —
-BO, m.||ig. HovförtärSthm 1692 A, s. 2363. De goda Norrköpingsboerne. SöndN 1862, nr 19, s. 1. —
-LAX. Cederström Fiskodl. 256 (1857). —
-MJÖL. BoupptSthm 21/10 1679. —
-NÄSA. (vard.) uppnäsa. Strindberg Skärk. 63 (1888; i bild). En liten trind norrköpingsnäsa. Janson Gast. 57 (1902).

 

Spalt N 690 band 18, 1947

Webbansvarig