Publicerad 1947   Lämna synpunkter
NEDERLÄNDSK ne3der~län2sk l. (mera vårdat) ~län2dsk, adj.; adv. -T.
Ordformer
(neder- 1588 osv. nider- (-ij-) 15421556. näder- 1601. -landisch 1542. -ländisch c. 1650. -ländisk (-le-) 16251755. -ländsk (-le-, -dzsk) 1542 osv. -länsk (-le-) 15561685)
Etymologi
[jfr dan. o. nor. nederlandsk, holl. nederlandsch, t. niederländisch; avledn. av NEDERLÄNDERNA (jfr NEDERLÄNDARE)]
som tillhör l. har avseende på l. härstammar l. kommer från l. på annat sätt har samband med Nederländerna (varmed i ä. tid betecknades äv. vissa delar av Belgien) l. nederländarna, holländsk. G1R 14: 34 (1542). Grimberg VärldH 9: 157 (1940).
Avledn.: NEDERLÄNDSKA, i bet. 1 f., i bet. 2 r. l. f.
1) nederländsk kvinna, holländska. Schultze Ordb. 2630 (c. 1755). Lundegård DrMarg. 2: 187 (1906).
2) [jfr d. nederlandsk, holl. nederlandsch, t. niederländisch] nederländska språket; i fråga om nutida förh. särsk. (språkv.) ss. en sammanfattande beteckning för holländska (se d. o. 2) o. flamländska. G1R 16: 487 (1544). Noreen VS 1: 77 (1903).

 

Spalt N 300 band 18, 1947

Webbansvarig