Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MORIBUND mor1ibun4d l. må1– l. mωr1-, förr äv. MORIBOND, adj.
Ordformer
(-bond 1837. -bund 1926 osv.)
Etymologi
[jfr t. o. eng. moribund, fr. moribond, av lat. moribundus, avledn. av mori, dö (se MORD, sbst.1)]
med. som ligger för döden, döende. Pfeiffer (1837). Nilsson 3Termin. 305 (1943).

 

Spalt M 1385 band 17, 1945

Webbansvarig