Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MODERNISERA mωd1ärnise4ra l. 1– l. mod1– l. 1-, l. -ærn-, l. 01—, i Sveal. äv. -e3ra, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(modärn- 18891926)
Etymologi
[jfr t. modernisieren, eng. modernise, fr. moderniser; till MODERN]
göra modern(are) l. nymodig(are); förse (hus l. våning o. d.) med moderna anordningar o. bekvämligheter; förändra (ngt) till överensstämmelse med nutida bruk l. modern smak l. nutida krav; äv. abs.; äv. i p. pf. närmande sig adjektivisk anv. En gammal, men moderniserad våning. At ju mera man raisonnerar och moderniserar, ju .. odugeligare Menniskor updragas. Lanærus Försök 121 (1788). De gamla (klänningarna) sprättas sönder, .. ändras, moderniseras (för sommarsäsongen). MLalin (1840) hos Dahlgren 2Ransäter 62. Livius har bevarat åt oss åtskilliga urgamla formler, tyvärr dock uti ett moderniseradt språk. Lysander RomLittH 95 (1858). Skolan måste för att rätt kunna motsvara nutidens krav moderniseras. Verd. 1887, s. 125. TurÅ 1925, s. 113. — särsk.
a) i p. pr. i adjektivisk anv.: som är avsedd att värka l. vara modern; som eftersträvar en modern prägel. Lyceum I. 2: 76 (1810). En stor del af ”Statens sköna Litteratur” (av P. Wieselgren) är blott en moderniserande roman öfver Lärdomshistorien. SvLittFT 1836, sp. 219. Söderblom Gudstr. 367 (1914).
b) ss. vbalsbst. -ing i konkret(are) anv. Arfwidsson Oisian 1: 52 (1842). Simrislund är en modernisering och förfining av det ursprungliga namnet Simris’ skog. SvNat. 1929, s. 91.
Ssgr: MODERNISERINGS-ARBETE~020. i sht i fråga om byggnader. SvD(A) 1930, nr 13, s. 22.
-IVER.

 

Spalt M 1250 band 17, 1945

Webbansvarig