Publicerad 1943   Lämna synpunkter
MATERIALIST mat1erialis4t l. 01—, sbst.1, m.||ig.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. o. eng. materialist, fr. matérialist; till senlat. materialis (se MATERIAL, adj.)]
1) filos. motsv. MATERIALISM 1 a: person (särsk. tänkare l. vetenskapsman) som hyllar materialismen. Sylvius Mornay 161 (1674). Grofva Materialister, odödlighetens förnekare. Wulf Köppen 1: 596 (1799). Wikner Mater. 8 (1870). För materialisten slutar världen med hans egen omedelbara horisont. Kjellén NatSaml. 61 (1902, 1906). jfr IMMATERIALIST.
2) motsv. MATERIALISM 1 b: person som blott ser till timliga fördelar, sin egen lust l. bekvämlighet o. d., oidealistisk, krass människa. Sjöberg SthmHeml. 278 (1844).
3) konst. o. estet. motsv. MATERIALISM 2: person som har en materialistisk uppfattning om ett konstvärks skönhetsintryck; naturalist. AEdelfelt (1874) hos Söderhjelm Prof. 225.

 

Spalt M 493 band 17, 1943

Webbansvarig