Publicerad 1940   Lämna synpunkter
LIKVID likvi4d, adj. -are; n. likvidt -vit4, äv. -vi4t (SAOL (1900) osv.) ((†) = (2RARP 6: 492 (1731))). Anm. Den obest. neutrala formen undvikes i allm.
Ordformer
(förr skrivet -qu- l. -qv-)
Etymologi
[jfr t. liquide, eng. liquid, fr. liquide; av lat. liquidus, flytande. — Jfr LIKVID, r. l. m., LIKVIDA, LIKVIDERA, LIKVIDITET, LIKVORIST]
1) (†) som är i flytande form. PåbudFrucht 21/11 1727, s. 3. Ammoniak i liquid form. Berzelius Brev 9: 71 (1812). En liten flaska liqvid amoniak. Kræmer Orient. 228 (1866). WoJ (1891).
2) (†) språkv. om konsonant: som till sin karaktär närmar sig vokalerna o. lätt förenar sig med annan konsonant; jfr LIKVIDA o. FLYTA, v.1 II 8. Suomi 1841, 2: 14. VetAH 1855—56, s. 70.
3) (†) om fordran, skuld, obligation, arvsrätt o. d.: (efter vederbörlig utredning) klar o. uppenbar, på vilken klara papper föreligga, som icke kan bestridas, ostridig, riktig(befunnen). OxBr. 10: 375 (1638). Hennes arfzrätt är liqvid och odisputerligh. RP 15: 494 (1653). Liquide Räkningar. Schmedeman Just. 1225 (1688). Sundén (1886). — jfr ILLIKVID.
4) (i affärsspr.) om medel, tillgång(ar) o. d.: som icke är bunden (”fastlåst”) ngnstädes, utan är disponibel omedelbart; som omedelbart l. lätt kan omsättas i kontanter; äv. om utlåning: som lätt kan avvecklas. Bolagets likvida medel. AB 1900, nr 166, s. 4. De mest likvida och de ”tryggaste” utlåningsgrenarna. SvRiksd. II. 13: 60 (1934). — jfr ILLIKVID.
5) (i affärsspr.) om firma o. d.: som (när som helst) äger tillräckliga, omedelbart disponibla betalningsmedel för uppgörande av sina skulder; jfr SOLID, SOLVENT. NDA(A) 1914, nr 78, s. 1. SvD(A) 1929, nr 269, s. 9. Därs. 1931, nr 187, s. 20. — jfr ILLIKVID.

 

Spalt L 739 band 16, 1940

Webbansvarig