| Publicerad 1940 | Lämna synpunkter |
LEXIKON läk4sikon, äv. 302, n. (Schück VittA 1: 138 (i handl. fr. 1629) osv.) ((†) r. CAEhrensvärd Brev 2: 210 (1798)); best. -et; pl. = (Fröding Brev 4 (1878) osv.) l. lexika (Regnér Begr. 11 (1780) osv.) ((†) lexiker Leopold 3: 458 (1794, 1816). Dens. i 2SAH 17: 40 (1824)). Anm. Ngn gg förekommer i ä. tid den lat. dat. sg. lexico. Schück VittA 3: 140 (i handl. fr. 1682), Dens. SvFörlBokhH 1: 230 (i handl. fr. c. 1695).
bok l. skrift som (mer l. mindre fullständigt) meddelar ett språks l. en språkgrupps l. en dialekts l. ett yrkes o. d. ordförråd, i allm. ordnat i alfabetisk följd o. vanl. åtföljt av förklaringar l. definitioner l. (numera i sht) översättning till ett annat språk; ordbok; särsk. om dylikt arbete av icke allt för stort omfång; jfr GLOSSAR, IDIOTIKON, ORDLISTA; äv. om bok osv. som gm olika (vanl. i alfabetisk följd uppställda) artiklar behandlar ett visst kunskapsområde l. (så vidt möjligt) alla kunskapsområden, encyklopedi. Tyskt lexikon, behandlande det tyska språkets ordförråd. Latinsk(t)-svenskt, svensk(t)-latinskt lexikon, med de latinska resp. svenska orden förklarade gm översättning till svenska resp. latin. Biografiskt lexikon, innehållande biografier med de omtalade personernas namn ordnade i alfabetisk följd. Schück VittA 1: 138 (i handl. fr. 1629). Ett fullkomligit Lexicon, eller en Ordabok. Swedberg SabbRo Föret. § 17 (1712). Et Lexicon på Malaiska och Holländska. Osbeck Resa 104 (1751, 1757). Ett .. musikaliskt lexikon. Bauck 1MusH 279 (1862). Swensson Willén 29 (1937). — jfr ADRESS-, ANONYM-, BOK-, BÄRGVÄRKS-, DIALEKT-, FACK-, FICK-, HANDELS-, JAKT-, KONSTRUKTIONS-, KONVERSATIONS-, PARLÖR-, REAL-, RIM-LEXIKON m. fl. — särsk.
a) oeg., om sammanfattningen av de ord som förekomma i ett språk l. som en person använder, ordförråd. Geijer I. 7: 265 (1829). Sjelfförtröstan, som utstryker ordet omöjlighet från sitt språks lexikon. Topelius Tb. 90 (1895). Quennerstedt Torneå 2: 76 (1903).
b) bildl., om person; särsk. om person som (på grund av sina kunskaper o. sitt goda minne) kan giva upplysning om allt möjligt; särsk. i uttr. levande lexikon, se LEVANDE, p. adj. 2 d α. Han är just et lexicon (fr.) c’est un répertoire de toutes choses. Weste (1807). (Retzius) var på sin tid känd rent af som ett vandrande lexikon. Fürst Retzius 10 (1907).
-KUNSKAP~02 l. ~20. (lexikons-) (föga br.) bildl., om kunskap som omfattar en mängd fakta (men föga l. ingenting av dessas sammanhang o. d.). Bremer Brev 2: 275 (1842).
Spalt L 617 band 16, 1940