Publicerad 1938   Lämna synpunkter
KVINTERN kvintæ4rn, r. l. m. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. q-)
Etymologi
[jfr t. quinterne; till lat. quintus, den femte (se KVINT, sbst.1); jfr KVATERN]
1) boktr. lägg av fem ark papper inuti varandra. Heinrich (1814). 2NF 10: 1366 (1909).
2) (förr) i nummerlotteri: fem nummer som samtidigt tagas o. samtidigt falla ut; vinst på dylikt spel; särsk. i uttr. spela på kvintern, om spelsätt varvid spelaren vågar sin insats på att fem bestämda nummer samtidigt skola falla ut. Möller 2: 622 (1802). Man spelade på .. quinterne, då vinsterna voro i stegrad höjd. Lundin o. Strindberg GSthm 156 (1880; i fråga om förh. i slutet av 1700-talet). Hammar (1936). jfr (†): Sätt sin dauphin hos mig .., men flytta honom inte, .. ty då skall mon cher få kvinterner, som han icke tycker om. ESchröderheim (1784) i MoB 6: 177.

 

Spalt K 3435 band 15, 1938

Webbansvarig