| Publicerad 1936 | Lämna synpunkter |
KNÄVRING knä3vriŋ2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
sjöt. kort träpinne fäst i sin midt vid en sladd som därigm kan fastknäppas i ett tågöga; äv.: kort lina med ett öga i ena ändan o. en träpinne l. knop i andra ändan. Roswall Skeppsm. 1: 43 (1803). Ekbohrn NautOrdb. (1840). VFl. 1929, s. 85.
Spalt K 1755 band 14, 1936