Publicerad 1936   Lämna synpunkter
KNUBBA, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE (VRP 25/2 1738), -NING (Livijn 1: 439 (1824), Bååth-Holmberg Morf. 2: 39 (i handl. fr. 1832)).
Etymologi
[sv. dial. (Estl.) knob, stöta, böka, slå, motsv. d. knubbe, slå, stöta, nor. knubba, trycka, knuffa; avledn. av KNUBB; jfr KNUBBA, v.1, KNUFFA, KNUVA]
(†) stöta till (ngn), knuffa. Skiem tig att tu knubbar mig och från tager mig mitt rum. VDAkt. 1683, nr 284. Bååth-Holmberg Morf. 2: 39 (i handl. fr. 1832: knubbning).

 

Spalt K 1668 band 14, 1936

Webbansvarig