Publicerad 1936   Lämna synpunkter
KLYVFOCK, r. l. f.; äv. KLYFOCKA, r. l. f.; best. -an; äv. KLEFOCK, f.
Ordformer
(clefåk 1691 (: Clefåks Fall). klyfåcka 1730. klyffock 1798)
Etymologi
[jfr ä. d. klyvfok; av nt. klüfock l. holl. kluiffok, äv. kleffok (jfr t. klüfock), till holl. kluif, klo, hake, ring (se KLYVARE, sbst.2), o. fok (se FOCK, sbst.1)]
(†) sjöt. klyvare. Rajalin Skiepzb. 189 (1730). Röding SD 48 (1798).
Ssg: KLEFOCKS-FALL. (†) sjöt. klyvarfall. Rålamb 10: 21 (1691).

 

Spalt K 1432 band 14, 1936

Webbansvarig