Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KASSE kas3e2, sbst.4, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[sv. dial. kasse, liten utväxt under hakan på får som ha vattusot; möjl. etymol. identiskt med KASSE, sbst.3; jfr nor. kass, liten börda på ryggen, puckel (se KASSE, sbst.3)]
1) (†) i gruva: löst hängande bärgblock (som hotar att falla ned), ”lös skuta”; jfr LOSSNA, sbst. HC11H 12: 84 (1697). Ett ord säijs knapt förr än en kasze högst från toppen / Slår sönder arm och been, ja stycker hela kroppen. Geisler BergzmLyckönsk. 7 (1719). Rinman (1788). — jfr BÄRG-KASSE.
2) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om olika slags nedhängande svullnader i munnen l. på bröstets l. bukens undersida hos sjuka kreatur (l. fjäderfä). Dannström Hering 105 (1848).

 

Spalt K 690 band 13, 1935

Webbansvarig