Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KASSABEL kasa4bel, adj. -bla.
Ordformer
(förr äv. skrivet cass-)
Etymologi
[liksom d. kassabel av fr. cassable, avledn. av casser, bryta sönder, kassera (se KASSERA, v.2)]
(i fackspr.) med sakligt huvudord: som kan l. bör kasseras; som befinner sig i dåligt skick. Spik, som ankommer til lefverering, .. kan finnas cassabel. 2RA 3: 1149 (1734). Vid den besigtning, som i juni 1897 verkställdes å fartyget, befanns ångpannan vara kassabel, men ansågs dock kunna hålla ut ännu en vinter. SD(L) 1898, nr 155, s. 4. SvD(A) 1933, nr 206, s. 18.

 

Spalt K 685 band 13, 1935

Webbansvarig