Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KALKYL kalky4l, r. (m. Nordforss (1805), WoJ (1891)); best. -en, äv. -n; pl. -er.
Ordformer
(calcul 17571868. calcule 1768. calculen, sg. best. 17461852. kalkul 1801. kalkulen, sg. best. 1845. kalkyl c. 1804 (: kalkylens, gen. sg. best.) osv.)
Etymologi
[jfr t. kalkul, eng. calcule; av fr. calcul, vbalsbst. till calculer (se KALKYLERA)]
1) (i vetenskapligt spr.) motsv. KALKYLERA 1: handling(en) att räkna l. göra beräkningar; numera nästan bl. i uttr. l. ssgr som beteckna ngt speciellt slag av räkning l. ngn speciell gren av matematiken. Palmquist Alg. 2: 8 (1746). Geringius Frank 1 (1810; i fråga om kronologi). Räkning, Räkne-operation eller Kalkyl är det förfarande, hvarigenom ett nytt tal härledes af ett eller flere gifna. ASScF 4: 32 (1856). Norström GrekTalL 8 (1924). Grassmann uppfann en geometrisk kalkyl. SvUppslB 18: 502 (1934). — jfr DIFFERENS-, DIFFERENTIAL-, FLUXIONS-, PROBABILITETS-KALKYL m. fl.
2) (i sht i fackspr.) motsv. KALKYLERA 2: handling(en) att kalkylera l. göra beräkningar; vanl. konkretare, om (det nedtecknade) resultatet av beräkningarna: beräkning, överslag. Hr RiksRådet Baron Löwenhjelm hölt före, att den upgifne calcul (beträffande kostnader m. m. för översändande av en kontingent trupper till Pommern) borde noga examineras. HSH 23: 182 (1757). Efter hans calcul ger hvarje Dragning (i nummerlotteriet) åtminstone en 1000 Riksd:r. Kellgren (SVS) 6: 125 (1783). Kalkylen öfver påräkneliga inkomster och utgifter var .. ganska hasarderad. De Geer Minn. 1: 219 (1892). SvD(A) 1930, nr 252, s. 6. — jfr FEL-, MINIMI-, NORMAL-, PROFIT-, TILLVÄRKNINGS-, VINST-, ÖVERSLAGS-KALKYL m. fl.
3) motsv. KALKYLERA 4, bildl.: handling(en) att göra ngt till föremål för noggrant övervägande l. att i förväg uttänka l. bedöma huru ngt kommer att bli l. avlöpa l. att i förväg ordna l. planera ngts olika detaljer (så att allt går väl i lås); ”beräkning”; äv. konkretare, om det uttänkta l. planerade. Hjärne DagDrabbn. 148 (i handl. fr. 1804). (Mazepa) var en ohjälpligt fallen storhet och den räkning han gjort sig på egen vinst af svenskarnas segrande vapen hade visat sig som en falsk kalkyl. Quennerstedt C12 2: 14 (1916). jfr (†): Han ser icke i Dygden annat än en förfinad egennytta, icke i Religionen annat än en calcul på nöjen och förmåner. LBÄ 39—41: 34 (1800). — jfr FEL-KALKYL.
Ssgr (till 2): KALKYL-BOK; pl. -böcker. bokhåll. bok för bokföring av kalkyler; jfr KALKYLATIONS-BOK. BtRiksdP 1901, Saml. 1. I. 3: nr 46, s. 9. I partiaffärer förekommer en Kalkylbok, i vilken de vid partiinköpen uppgjorda kalkylerna införas. Ramstedt BokförGr. 86 (1915).

 

Spalt K 133 band 13, 1935

Webbansvarig