Publicerad 1934   Lämna synpunkter
JUDEISK jɯde4isk l. ju-, adj.
Ordformer
(judeesk 1526—1648. judeisk 1526 osv. judäisk 1595)
Etymologi
[efter lat. judæus, till lat. Judæa, gr. Ἰουδαία, judiska landet, Judeen. I bet. 2 är ordet bildat direkt till JUDEEN. — Jfr JUDAISK]
1) (†) judisk. Apg. 2: 14 (NT 1526). Thet må wara een Judeesk Man, / Som så the Christne plocka kan. Brasck Apg. C 4 b (1648).
2) (tillf.) adj. till JUDEEN. Ett storslaget judeiskt nattlandskap. Cederschiöld Artist. 69 (1915).

 

Spalt J 227 band 13, 1934

Webbansvarig