Publicerad 1933   Lämna synpunkter
INTERVJU in1tervjɯ4, r. (m. WoJ (1891)) ((†) n. Strindberg TrOtr. 1: 7 (1890), Söderhjelm Tavaststj. 217 (1900)); best. -n l. -en (ss. n. -et SDS 1899, nr 298, s. 1); pl. -er (WoJ (1891) osv.) (ss. n. -n AB 1899, nr 206 A, s. 3).
Ordformer
(-view 1884—1909. -vju 1889 osv.)
Etymologi
[jfr d., t. interview, av eng. (amerik.) interview, efter fr. entrevue, sammankomst, möte, vbalsbst. till s’entrevoir, råkas, sammankomma, av entre (se INTER-) o. voir, se (jfr REVIDERA, VETA, VIDIMERA, VY m. fl.)]
(tidningsmans) samtal med en (framstående l. känd) person i avsikt att för publicering erhålla uttalanden som angå nämnda persons liv, intressen, arbete o. dyl. l. ngn aktuell fråga; äv. om (artikel som återger) dessa uttalanden. Anhålla om en intervju med ngn. Strindberg Giftas 1: 1 (1884). Porträtter, interviewer och skizzer. Blanche (1889; boktitel). Eder korrespondent hade här om dagen ett litet interview med en .. i Stockholm synnerligen framstående medborgare. Fyris 1895, nr 31, s. 4. Det uppges, att den första intervjun skall hafva stått i New York Herald 1859. Sylwan ModPress. 85 (1906). — jfr BLIXT-, TELEFON-, TIDNINGS-INTERVJU.
Ssgr: INTERVJU-LEDES, adv. gm intervju. Intervjuledes inhämta ngt. RiksdP 1920, 2 K. nr 46, s. 12. —
-SVAR. —
-UTTALANDE~0200, n. SvD(A) 1927, nr 324, s. 3.

 

Spalt I 1010 band 13, 1933

Webbansvarig