Publicerad 1933   Lämna synpunkter
INTER- ssgr (forts.):
INTER-VENERA -vene4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade; -ing; jfr INTERVENTION. [jfr t. intervenieren, eng. intervene, fr. intervenir (ä. fr. entrevenir); av lat. intervenire, komma emellan, träda emellan m. m.; till venire, komma (se ADVENT, INVENTERA m. fl.)] (i sht i fackspr.) träda emellan (för att åstadkomma förlikning, fredlig uppgörelse o. d.), inskrida; särsk. folkrätt. o. polit. ingripa i främmande staters inre l. yttre angelägenheter; medla. Intervenera till förmån för ngn l. ngt. Pfeiffer (1837). (Drottning Viktoria av England tog) deciderat Tysklands parti i Schleswig-Holsteinska konflikten; att England icke intervenerade till förmån för Danmark var i stor utsträckning hennes förtjänst — eller fel. Hagberg VärldB 35 (1927). (Utrikesdepartementet har) beordrat svenska legationen i Moskva att intervenera till förmån för den häktade. SvD(A) 1930, nr 289, s. 5. särsk.
a) jur. ss. mellankommande part (”intervenient”) inträda i pågående process. Kallenberg CivPr. 1: 508 (1922). Därs. 1044 (1924).
b) handel. infria en växel för trassents eller endossents räkning, då den icke inlöses av acceptanten. Jungberg (1873). Smedman Kont. 7 (1874).
-VENIENT -ven1ien4t l. -ve1-, m.||ig.; best. -en; pl. -er. [jfr t. o. eng. intervenient; av lat. interveniens (gen. -entis), p. pr. av intervenire (se -VENERA)]
1) jur. motsv. -VENERA a, benämning på inträdande tredje part i pågående rättegång mellan två parter, mellankommande part. Abrahamsson 615 (1726). Kallenberg CivPr. 1: 616 (1922).
2) handel. motsv. -VENERA b: person som infriar en växel för trassents eller endossents räkning, då den icke inlöses av acceptanten. Jungberg (1873). Ekbohrn (1904).

 

Spalt I 1009 band 13, 1933

Webbansvarig