| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
IN ssgr (forts.; jfr anm. sp. 274):
1) gm strykning (med handen l. foten l. ngt redskap o. d.) föra l. förflytta (ngt) in (ngnstädes). (Kvinnan strödde) små bark j fönsteret, dhen hon sedan fann wara j stugun instruken. BtFinlH 2: 335 (1670). SD(L) 1897, nr 266 A, s. 3.
2) gm strykning införa (ngt i fördjupning l. fog l. hålighet o. d.). Sjöberg Singstock 111 (1832). Medelst en .. träspatel instrykes kittet i fördjupningarna. AHB 131: 64 (1887). (†) Instryka maten i munn på barn. Schultze Ordb. 5151 (c. 1755).
3) ingnida, insmörja.
a) gm strykning bringa (ett ämne) att tränga in l. fastna (i ngt), ingnida l. insmörja (ngt i ngt). Hildebrand MagNat. 112 (1654). En mild svafvelkur är instrykning af endast en svafvelpomada. Wretlind Läk. 1: 95 (1893). Lösningar af tannin, alun, kokain, som instrykas å slemhinnan med pensel. Därs. 7: 28 (1899).
b) med objektsväxling: behandla (ngt) gm instrykning (i bet. a) av ett ämne; ofta i uttr. instryka ngt med ngt. Polisongerne hafva .. blifvit instrukne med .. skovax. Sjöberg SthmHeml. 250 (1844).
4) med avs. på tvättkläder: gm strykning (med strykjärn) göra färdig att inläggas i lådor l. skåp o. d. SvD 1913, nr 341, s. 15.
5) (†) artill. bestryka (se d. o. 4) med eld. Motnalckwärn, wedernalckwärn .. äre wärck som en angrepen Orts beskyddare vpgiöra, til at instryka (enfiler) belägrarnes nalckwärn och löpgrafwer .. förmedelst förwärck, som i warande belägringh giöras, at förhindra och vppehålla. Wärnskiöld Fortif. C 1 a (1673). Rålamb 8: b 4 a (1691). —
-STRÅLA, -ning.
1) om ljus l. värme l. lysande kropp: med sina strålar intränga resp. kasta in sina strålar (ngnstädes); ss. vbalsbst. -ning oftast (i fackspr.) i inskränktare anv., om den direkta solstrålningen l. insolationen. Solen instrålade i rummet. Dalin (1852). Villkoren för lifstillvaro äro .. (bl. a.) att instrålningen från solen och utstrålningen i världsrymden äro lika stora. PedT 1907, s. 388. Att den (dvs. atmosfärens kolsyrehalt) lätt genomsläpper det instrålande solvärmet, men till stor del kvarhåller det utstrålande jordvärmet. Lidforss Kås. 3: 156 (1913). Ymer 1924, s. 3. särsk. (i vitter stil) mer l. mindre bildl., i fråga om inträngande l. inkommande av ngt upplysande l. upplivande l. upplyftande i människan (människans sinne l. hjärta) l. i livet.
a) intr. Acrel Sår 15 (1745). Thomander 2: 154 (1831). (Allfader) i egenskapen af ljusets, tankens, .. bildningens högsta inom det jordiska tidslifvet instrålande makt. Atterbom VittH 90 (1845). Lamm Swedenbg 46 (1915).
b) (tillf.) tr. Atterbom i PoetK 1816, s. XXX. I Mindre Asien synes .. (Ares) hafva varit dyrkad som solgud och såsom instrålande mod och kraft i menniskornas hjertan. NF 1: 1003 (1876).
2) om vägar, nerver, linjer o. d.: strålformigt löpa in (ngnstädes); sammanstråla. Rydberg FilosFörel. 1: 147 (1876). Instrålningen av syntrådarna .. in i synnerven. Hygiea 1919, s. 61. 2NF 30: 311 (1920). Till Örebro instråla ett flertal järnvägar. Östergren (1929). —
-STRÄCKA, -ning.
1) (†) refl.: sträcka sig l. nå in (ngnstädes). Palmchron SundhSp. 102 (1642). Från yttre hamnen insträcker sig en liten vik. VetAH 1786, s. 219. särsk. ss. vbalsbst. -ning, utsträckning inåt. Ehuru .. vikarnes insträckning .. (på kartan) något kan skilja på proportionela fottalet. VetAH 1786, s. 216.
2) sjöt. sträcka (tross o. d.) hårdare gm att taga hem viss del av densamma. Frick o. Trolle 62 (1872).
Spalt I 889 band 13, 1933