| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
IN ssgr (forts.; jfr anm. sp. 274):
1) (†) hemligt bringa l. föra in (ngt ngnstädes); insmuggla; äv.: hemligt inblanda l. inmänga (ngt). Stiernman Com. 2: 287 (1640). Enär de (dvs. direktörerna över tobakshandeln) .. förfare, något Tobak någorstädes wara olofligen instulit och förwarat, då (osv.). Därs. 3: 321 (1665). (De) skryta af, at de bota denna sjukdomen (dvs. syfilis) endast med örter, när likvist den mästa verkan kommer af det instulna qvicksilfver-saltet. Rosenstein BarnSjukd. 529 (1771). En barnets anhörige, som velat instjäla det (till barnhuset), hade lagt det i en korg (osv.). VetAH 1784, s. 140. SvTyHlex. (1851, 1872).
2) (numera föga br.) refl.: smyga l. lista sig in (ngnstädes), ”stjäla sig in”; förr äv. i uttr. instjäla sig ngn på livet, smyga sig in på livet på ngn. Messenius Sign. 46 (1612). Uthi Landzhofdingens residence huus och des Cantzelie, hwarest hon sig instulit genom fönstret. VRP 1694, s. 82. Dalin Arg. 2: 312 (1734, 1754). —
-STJÄLPA, -ning.
1) gm stjälpning bringa (ngt) in (ngnstädes), stjälpa (ngt) så att det faller in (förr äv.: så att det sjunker ned); äv. i bild. Tusende Kiärre-Lass med Löften .., de der blifvit här (dvs. i ”misströstans dy”) instielpte ifrån långlige tider, til at upfylla denna Dyn. Lagerström Bunyan 1: 14 (1727). Sill instjelptes (i trankitteln) och kokningen börjades å nyo. VetAH 1817, s. 50. Dalin (1852).
2) (†) i uttr. vara instulpen av ngt, om gruva o. d.: vara uppfylld av rasbärg (”stalp”) l. fyllbärg. (”Stora gruvan” är) nu af gråberg grufligen instulpen. Johansson Noraskog 3: 66 (i handl. fr. 1669).
3) (i fackspr., i sht anat. o. embryol.) i pass. med intr. bet., om groddblad, hinna o. d.: forma sig till en mer l. mindre säckliknande inbuktning l. fördjupning (i ngt); äv. om dylik inbuktning osv.: uppstå därigm att ngt formar sig därtill; företrädesvis i p. pf. o. ss. vbalsbst. -ning; ss. vbalsbst. -ning äv. konkret: säckliknande fördjupning l. inbuktning i ngt. Weste (1807). Lovén ÅrsbVetA 1840—42, s. 140. (Det av serös membran omgivna) Organet är sålunda instjelpt i en dubbel säck. Thorell Zool. 1: 37 (1860). Lungorna utgöras .. af i kroppens inre instjelpta, i hög grad elastiska säckar. NF 1: 725 (1876). Underskalet saknar de hos Hippurites förekommande instjälpningarna från skalets sida. 2NF 22: 874 (1915). —
-STOCKA, -ning.
1) biodl. införa (bisvärm) i kupa l. (förr) i stock. IErici Colerus 2: 104 (c. 1645). Instockningen bör gå fort, men varsamt; ty eljest bårtflyger Svärmen. VetAH 1774, s. 322. Östergren (1929).
2) (†) innestänga (ngn), eg. gm att stänga till med stock l. bom; anträffat bl. i bildl. anv.; jfr INNESTOCKA. Den unge konungen, Gustaf Adolf, (hade) i Kalmar fästning instockat såväl Ranzow som hans krigshopar. Allvin Mo 128 (1857). —
-STOPPA, -ning.
1) med handen införa (ngt i l. under ngt), stoppa in (ngt ngnstädes). BtÅboH I. 13: 211 (1638). När thet (dvs. köttet) ähr instoppat, skal Flaskan teppas myckit wäl til. Salé 53 (1664). Fjädern är sedan färdig att instoppas i öfverdragen (dvs. bolstervaren). Hagdahl DBäst. 193 (1885). I hvarje strömming instoppas en liten benfri anjovis. Montell Frun 30 (1898). Siwertz JoDr. 418 (1928). särsk.
b) (vard.) i oeg. l. bildl. anv.; särsk.
α) föra l. sätta l. tvinga in (ngn l. ngt i ett rum o. d.); äv.: sammanföra (saker l. personer) i ett rum som därigm fylles till trängsel. (En mogen man) som många hundrade gånger svettats för att instoppa i hans (dvs. den högfärdige uppkomlingens) trånga hufvud det lilla folkvett han äger. Bergeström IndBref 8 (1770). Man instoppade oss på ett slags värdshus. JournLTh. 1812, nr 139, s. 3. Gudlof vi hafve Sturen / instoppad i buren! Fröding Stänk 119 (1896).
β) inrangera l. sticka in (ngn i viss kategori av personer, ett regemente o. d.). Heidenstam Birg. 64 (1901). Han instoppades i ett infanteriregemente. Aminoff StPtbg 199 (1909).
γ) (tillf.) med konstruktionsväxling, i p. pf., om rum: fullstoppad, ”fullproppad”. Detta rum .. var så instoppadt; ingen plats var lemnad tom. Benedictsson Peng. 13 (1885).
2) (†) med avs. på tal: bringa till tystnad l. nedtysta (eg. gm att täppa till munnen gm instoppande av ngt). At och theras (dvs. macedoniernas) förrige Enbändige sielffswåld och alla Soldaternes oproriske prat, skulle .. snart blifwa dämpat och instoppat. Sylvius Curtius 704 (1682). —
-STORMA, -ning. häftigt rusa in, storma in; i sht om trupp(er): stormande tränga in (ngnstädes). BtÅboH I. 13: 210 (1638). (Tsaren) sågh och hörde mycket Folck uthan gewähr medh stoort gny och roop instorma uthi byn. Barckhusen Cotossichin 105 (1669). Hazelius Bef. 302 (1836). En liten flicka, som kom instormande. PT 1905, nr 159 A, s. 3. —
-STROPPA, -ning. sjöt. fastgöra l. inbinda (block, kaus o. d.) i stropp, lägga stropp om (block, kaus o. d.). Instroppat block. Frick o. Trolle 38 (1872). —
-STROSSNING. bärgv. i gruva insprängd stross l. insprängt komplex av strossar. TT 1901, K. s. 85. Instrossningar på sidorna om orterna. JernkA 1909, s. 226.
Spalt I 874 band 12, 1933