Publicerad 1932   Lämna synpunkter
HOSPITS hospit4s, n., förr äv. HOSPICE, r. l. n.? ((†) r. Bremer GVerld. 1: 229 (1860)); best. -et (ss. r. -en Bremer GVerld. 1: 229 (1860)); pl. = l. -er.
Ordformer
(-ice (i bet. 1) 18201860. -its (-itz) 1867 osv. -iz 1903)
Etymologi
[av t. hospiz resp. fr. hospice, av lat. hospitium (se HOSPITIUM)]
1) (numera föga br.) hospitium. På de bättre vägarna öfver Simplon och St Bernhards-berget (äro) hospicer .. inrättade för de resande. SvLitTidn. 1820, sp. 646. Styffe Un. 293 (1867).
2) (i fråga om äldre samt österländska förh.) härbärge (för resande); värdshus. Waldenström Österl. 390 (1896). (Den) 17 april 1289 köpte dominikanerna en egendom nära Söderbro, hvarest ett hospits skulle inrättas för dominikanerna från Sigtuna, när de voro i Stockholm. 2NF 27: 34 (1917).
3) [efter motsv. anv. i t.] enkelt o. relativt billigt hotell (vanl. med i ngn mån religiöst betonad ledning). Hedenstierna Svenssons 158 (1903). 2NF 36: 474 (1924).

 

Spalt H 1253 band 11, 1932

Webbansvarig