Publicerad 1931   Lämna synpunkter
HIMMELRIKE him3el~ri2ke, äv. (i högre stil, i sht i vers) HIMMELRIK ~ri2k, n.; best. -et.
Ordformer
(hemme- c. 1620. hemmel- 1530. hemmels- c. 1550. him- c. 1600. hime- 1522c. 1600. himme- 15251529. himel- 1601. himmel- 1526 osv. himmels- 1673. himla- c. 1715. -rik 15221891. -rick 1550. -rike 1526 osv.)
Etymologi
[fsv. himnarike, himirike, himilrike; jfr d. himmerig(e), isl. himinriki, mnt. hemmelryke, nt. himmelriek, t. himmelreich; av HIMMEL 3 o. RIKE, återgivande lat. regnum coelorum, nytestamentl. gr. ἡ βασιλεία τῶν οὐρανῶν]
1) (i sht i religiöst spr.) Guds rike i himmelen, himmelen (se d. o. 3). I himmelriket, i högre stil (i sht i vers) äv. i himmelrik, förr äv. i himmelrike, i himmelen. Himmelrikets nycklar, se NYCKEL. SvTr. 4: 32 (1522). Vee idher scrifftlärdhe och phariseer .., ty ath j igensluten himmelrikit för menniskiomen. Mat. 23: 13 (NT 1526). Aleneste Gudh j himmelrik, / Ware loff och prijs för sijn nåde. Ps. 1567, s. 60 a; jfr Ps. 1819, 24: 1. Om thu vilt himerikes rike fånga. Bureus Suml. 53 (c. 1600). Han wille blifwa en Eremit .. och förtiena Himmelrijket ther medh. Lindner Tijdhfördr. 60 (1641). Ifrå titt barn tu aldrig wik, / At jagh må ärfwa Himmelrijk. Ps. 1695, 239: 4; jfr Ps. 1819, 250: 4. Wirsén NDikt. 62 (1880). — särsk.
a) (föga br.) i fråga om andra religioner än den kristna. Ett sådant himmelrike (som Valhall) kunde endast diktas hos och för en aristokratisk krigarekast. 2VittAH 18: 296 (1846).
b) (vard., numera knappast br.) i uttr. en himmelriks (väl)gärning, en himmelsk l. himmelens välgärning; jfr HIMMEL 5 a. (Det) var .. en himmelriks gerning, att (osv.). Wetterbergh Penning. 263 (1847). Wulff 85År 175 (i handl. fr. 1869).
c) (i sht ngt vard.) i jämförelse för att beteckna ngt ss. utomordentligt vackert l. härligt o. d.; jfr 3. Han .. tyckte stugan sken omkring honom så rar som ett himmelrike. Almqvist Grimst. 21 (1839). Det var vackert som i himmelriket nästan. Hallström GHist. 110 (1895).
2) (i Nya testamentet o. i anslutning därtill) den nya, gudomliga världsordning med ett nytt liv som gm Messias kommer från himmelen till jorden, Guds rike; förr äv.: Guds församling på jorden. Gören bätring, himmelrikit är kommit hart när. Mat. 3: 2 (NT 1526). De Christne, som äro tjänare i himmelriket, eller i Guds synliga Kyrka och församling här på jorden. Nohrborg 151 (c. 1765). Göransson UndersRel. 1: 192 (1904).
3) (i sht ngt vard.) höjden av (jordisk) sällhet o. lycka, ”paradis”; särsk. vid jämförelse mellan två alternativ, varvid det ena betecknas ss. oändligt mycket bättre l. lindrigare än det andra. Detta är ändå ett himmelrike mot vad jag hade förut. Nu har han ett himmelrike mot förr. Detta är ju ett himmelrike på jorden. Mannens vilja är hans himmelrike (ordspr.), dvs. mannens lust är att driva sin vilja igenom. Den (ene) finner sitt Himmelrijke i Wällust. Columbus BiblW Q 3 a (1670). Nu är man uppe i himmelriket, danssalen. HLilljebjörn Hågk. 1: 25 (1865). Det gick väl an innan barnen hade kommit, och vi bara hade en jungfru. O, det var ett himmelrike! Söderberg Främl. 16 (1903). Hedin Pol 2: 349 (1911).
Ssgr (till 1): A (†): HIMMELRIKES-LOTT. (ngns) ”del” (se d. o. V 2 a α) i himmelriket; jfr HIMLA-LOTT, HIMMELS-DEL, -PART. (De lovade det) wiid theris edh heder ära oc cristeliga tro, oc himmerikis lott. G1R 6: 83 (1529). Svart G1 5 (1561). SthmTb. 18/6 1600.
-PORT. himmelrikets port. LPetri 4Post. 46 b (1555).
B: HIMMELRIKS-GRÄS. (i vissa trakter) = HIM~ MELS-GRÄS. AfhNaturv. 2: 83 (1831; från Gagnef).

 

Spalt H 913 band 11, 1931

Webbansvarig