Publicerad 1931   Lämna synpunkter
HIMLA, v.2; p. pf. -ad.
Ordformer
(himb- 1698)
Etymologi
[jfr sv. dial. hemla, panela (Hof DialVg. 146 (1772)), ä. d. himle, mnl. o. holl. hemelen, förse med ”himmel” (se d. o. 6); avledn. av HIMMEL 6; jfr HIMLING, sbst.2]
(†) förse (kyrka) med (välvt) innertak. Dhen wästre kiyrckiogafflen niderföll, sönderkrossade Lectaren in uthi kiyrckian, och fördarffvade stolarna öfver halffva kiyrckian, som och himblingen, emädan kiyrckian war himblat aff bräde. VDAkt. 1698, nr 328.

 

Spalt H 891 band 11, 1931

Webbansvarig