handskmakare

Publicerad 1930

HANDSKMAKARE han3sk~ma2kare, i mycket vårdat språk äv. han3dsk~, m.; best. -en, äv. -n; pl. =.

Ordformer

(han(d)sk- 1666 osv. han(d)ske- 1663—1821 (: Handskemakareskinn). handsko- 1832—1849 (: Handskomakare mästaren, best.))

Etymologi

person som yrkesmässigt tillvärkar handskar (se HANDSKE 1). BoupptSthm 4/2 1663. Vanligen är det små handtverk, som aldrig bildat verkliga skrån, som hemfalla åt förlagssystemet: nålmakare, .. handskmakare m. fl. EkonS 2: 290 (1897).

Ssgr (jfr ssgrna under HANDSKE): HANDSKMAKAR- l. HANDSKMAKARE-ARBETE~020, äv. ~200. särsk. konkret. Wikforss 1: 742 (1804). —

-BOD. (numera knappast br.) jfr BOD, sbst.1 1 a o. 3. BoupptSthm 3/10 1679. SvTyHlex. (1851, 1872). —

-GESÄLL. (i sht förr) BoupptSthm 21/3 1679. Dalin (1852). —

-HANDTVÄRK~02 l. ~20. (numera föga br.) jfr HANDTVÄRK 1. Dahlberg Lefn. 37 (c. 1755; uppl. 1911). SvTyHlex. (1851, 1872). —

-LIM. [jfr (ä.) d. handskemagerlim] (mindre br.) tekn. handsklim. AHB 12: 52 (1865). —

-LÄRLING. (i sht förr) Dalin (1852). —

-SKRÅ. (förr) UB 6: 534 (1874). —

-SÖM, r. l. m. visst slags vid hopsyning av handskar använd söm; nästan bl. med., om liknande söm begagnad vid hopsyning efter obduktioner o., i sht förr, vid kirurgiska operationer. Handskmakarsöm .. består deri, att hela sömmen anlägges med samma tråd, hvilken skrufformigt går genom båda sårläpparne. Svalin Ordl. (1847). Tholander Ordl. (c. 1870). —

-VÄRKSTAD~20, äv. ~02. SvMerc. IV. 2: 73 (1758). Berndtson (1880). —

-YRKE(T). —

-ÅLDERMAN~200 l. ~002. (förr) BoupptSthm 23/7 1681. —

-ÄMBETE~020, äv. ~200. (förr) handskmakarskrå. BL 2: 49 (1835). 3NF 9: 483 (1928).

Avledn.: HANDSKMAKERI1004 l. 0104, ngn gg 3~002, n.

1) handskmakarens konst l. yrke. (Han) förbödz aldeles at bruka (dvs. idka) hanskmakerij. Murenius AV 129 (1646). UB 6: 534 (1874).

2) (mindre br.) anläggning (värkstad) för tillvärkning av handskar, handskfabrik; firma som utför handskmakararbeten. Franskt Hanskmakerie. PH 6: 3943 (1756).

Spalt H 397 band 11, 1930

Webbansvarig