Publicerad 1930   Lämna synpunkter
HAMNA ham3na2, r. l. f.; best. -an; pl. -or; förr äv. HAMN, sbst.5, f.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(hamn (hambn, hampn) 15301683. hamna 1539 (: hamnorna, pl.) osv.)
Etymologi
[fsv. hamna; jfr fd. hafnæ, roddares plats på ett skepp, ”hamna”; till HAMNA, v.2, o. samhörigt med HÄMMA. Ordet hade trol. en urspr. bet.: årband; jfr samma bet.-utv. av isl. hamla, årband, skeppsdistrikt (jfr HAMNA, v.2)]
1) hist. underavdelning av ett medeltida skeppslag med skyldighet att ställa o. utrusta en man; senare användt ss. namn på vissa skattedistrikt i de centrala delarna av Svealand. J Snäffuingen (dvs. Snevringe härad i Västmanland) äro xij hampnar och går utaff huar ha(m)pn v p(u)nd smör. HH XI. 1: 50 (1530). Bergsmän i Nora sockens vestra ”hambn”. Johansson Noraskog 3: 87 (i handl. fr. 1683). SvFolkH I. 1: 309 (1914).
2) (förr, föga br.) kam. utskylder som erlades av en hamna. Summa på hampner och gärder. Bergfalk Beskattn. 59 (cit. fr. 1576).
Ssgr (i allm. till 1): A: HAMN-FOGDE, sbst.2 (hamn- 17831834. hamne- 1840) [trol. bildat efter fsv. hamna foghate, hamnfogde (se HAMN, sbst.3 ssgr), vilket missuppfattats] (†) person som förestod en hamna. 1VittAH 4: 212 (1783). Gyllengranat SvSjökr. 1: 12 (1840).
-LAG, sbst.2, n. (hamn- 18341909. hamne- 17651879) [trol. bildat efter fd. havnelag. Det fsv. hamne lag har samma bet. som HAMN-LAG, sbst.1 (se HAMN, sbst.3 ssgr)] (numera föga br.) hist. hamna. Frosterus Krigslagf. 16 (1765). NF 4: 1490 (1881). 2NF (1909; med angiven bet: ”området för en hamna”).
B (†): HAMNE-BRÖDER, pl. [trol. bildat efter fd. havnebrødre. Den fsv. benämningen är hamnumæn] personer som tillhöra samma hamna. Frosterus Krigslagf. 16 (1765). Gyllengranat SvSjökr. 1: 12 (1840).
-FOGDE, -LAG, se A.
(2) -REGISTER. register över från visst område utgående ”hamnor”. Hampne- eller Gärde Register wtii Snäffringz- och någre Sochner af Tuhundratz häreder. Bergfalk Beskattn. 59 (cit. fr. 1576).

 

Spalt H 223 band 11, 1930

Webbansvarig