Publicerad 1929   Lämna synpunkter
GÅT, adj.
Etymologi
[jfr sv. dial. gåt, n., löpskhet, brunst, ävensom nor. dial. gaatt, m., fiskyngel, utgjutning av rom, gaatte, fisk som utgjuter rom; av germ. ganhtu, till gangan i bet. ”leka” (om fisk; jfr sv. o. nor. dial. gangfisk, fisk som leker); jfr GÅT, sbst.]
(†) kättjefull. När the vnge Enkior vthan Echtenskap äro late, gåte och förwetne. Balck Musæus P 2 b (1596).

 

Spalt G 1564 band 10, 1929

Webbansvarig