Publicerad 1929   Lämna synpunkter
GRANAT grana4t, sbst.3, r. l. m. l. f.?; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(granad Spegel Dagb. 80 (1680))
Etymologi
[jfr d. granat, t. granate, f., eng. grenade, fr. grenade, f.; ytterst av it. granata, bestående av l. fylld med korn, feminin form av det adj. vartill granato (se GRANAT, sbst.1) är maskulinformen; namnet givet med tanke på det skrot som vanl. fyller granaten, under anslutning till GRANAT, sbst.1]
mil. o. sjömil. projektil försedd med en större l. mindre sprängladdning avsedd att mot målet åstadkomma splitter- l. sprängvärkan (numera äv. laddad med sprängladdning o. krigsgas för gasvärkan mot målet); skjuten ur artilleripjäser, granatkastare l. gevär l. kastad för hand; urspr. handkastprojektil, sedermera huvudsakligen artilleriprojektil. OxBr. 5: 219 (1623). Med gift och skroot vpfylte granater; / Dolske Petard, och gräslige jord- grund-skytlande Miner. Stiernhielm Fred. 1 (1649). Granat (Artilleri) eller, som de ock kallas, handgranater äro till storleken 3- och 6-pundiga efter jernlinien, och således lika stora med 3- och 6-pundiga stycke-kulor. Kastas antingen med händerna, hvaraf de fått sitt namn, eller ur handmörsare. Sturtzenbecher (1805). Två preussiska kanoner afbröstades och slungade några granater in i den främst marscherande bayerska skvadronen. Nordensvan Mainfältt. 93 (1894). — jfr BRAND-, GAS-, GEVÄRS-, HAND-, LYS-, MIN-, PANSAR-, PAPPERS-, RING-, RÖK-, SPETS-, SPRÄNG-, SPÅRLJUS-, STÅL-, TRÄ-, VALL-, VING-GRANAT m. fl. — särsk. (numera knappast br.) i svordomar (vanl. anförda ss. brukade av militärer). Hva tusand Bomber och Granater! Envallsson TokrolNatt. 24 (1791). Almqvist Går an 39 (1839). Topelius Vint. II. 1: 384 (1856, 1881; yttrat av en löjtnant). NordT 1896, s. 631.
Ssgr (mil. o. sjömil.): A: GRANAT-BRISAD. FörslGasI 1926, s. 7.
-ELD. jfr ELD 9 b.
-GEVÄR. KrigVAT 1923, s. 30.
-GROP. grop i marken till följd av granats minvärkan. Hedin Front. 98 (1915).
-HAGEL. (förr) ihålig träcylinder fylld med handgranater, avsedd att avskjutas ur mörsare; jfr -SPEGEL. Wikforss 1: 701 (1804). Hazelius Artill. 54 (1833). Dalin (1852).
-HYLSA. en granats omhölje (gods). FörslGasI 1926, s. 11.
-HÅL l. -HÅLA. granatgrop. —
-KANON. (förr) kanon avsedd för skjutning av granater. KrigVAH 1829, s. 69.
-KARTESCH. projektil med sprängladdning och fylld med kulor o. d., avsedd att åstadkomma skrotvärkan mot målet. KrigVAH 1833, s. 112.
Ssgr: granatkartesch-eld,
-kula,
-skott.
-KASTANDE, n. (granat- 16581740. granate- 1702) Ekeblad Bref 2: 85 (1658).
-KASTARE, i bet. 1 m., i bet. 2 r. l. m.
1) soldat utbildad för handgranatkastning l. betjäning av granatkastare (i bet. 2). Cederschiöld Väntan 85 (1915).
2) benämning på olika slag av närstridskastpjäser. Tunga och lätta granatkastare. Högberg Vred. 3: 123 (1906; i fråga om ä. förh.). Granatkastare .. började i primitiv form användas redan under rysk-japanska kriget 1904—05. 2NF 33: 262 (1921). Gasskjutning med granatkastare. Smith Gastj. 16 (1925). Granatkastaren utmärker sig för god träffsäkerhet inom 1000 m. ExInf. 1927, s. 19.
-KASTNING. KrigVAH 1809, s. 159.
-KLOTS. (†) granathagel. Törngren Artill. 3: 39 (1795). Billmanson Vap. 282 (1882).
-KROK. krok använd vid lyftning o. förflyttning av vissa slag av projektiler. KrigVAT 1842, s. 137. Bomben har 2 öron för granatkrokarnes ihakning. De Ron o. Virgin 3: 36 (1890).
-KULA. (†) = GRANAT, sbst.3 Törngren Artill. 3: 39 (1795). Dalin (1852).
-LOPP. (†) loppet i en granatpjäs (mörsare l. haubits). Törngren Artill. 3: 3 (1795). KrigVAH 1841, s. 99.
-PJÄS.
-SKJUTNING. Hazelius Artill. 195 (1839).
-SKÄRVA, r. l. f. —
-SPEGEL. (förr) halvsfär av ekvirke, fylld med handgranater, avsedd att kastas ur mörsare; jfr -HAGEL. Törngren Artill. 3: 39 (1795). Tigerhielm 16 (1867).
-SPLITTER. koll.: granatskärvor. Zethelius Fältarb. 23 (1892). Till skydd mot skrot och granatsplitter. IllMilRevy 1901, s. 470.
-SÄKER. mil. om skyddsrum: som skyddar mot fullträffar av artilleriprojektiler.
B (†): GRANATE-KASTANDE, se A.
-LOD. = GRANAT, sbst.3 VittAH 3: 255 (1788, 1793).

 

Spalt G 813 band 10, 1929

Webbansvarig