Publicerad 1929   Lämna synpunkter
GLISTER, n.
Ordformer
(glijster)
Etymologi
[till sv. dial. glistär (Finl.), glesna, gistna, glystär (Västerb.), glimma, tindra, motsv. t. glistern, glänsa, eng. glister, v., glänsa, till germ. glīs- (se GLISA, v.); jfr eng. glister, sbst., o. GLISTRA]
(†) glans. Järnet fräter rosten röd. / Gullet ok thes blancka Syster. / Mister / Glijster / Sit, see här är ok een död. Lucidor (SVS) 106 (c. 1670).

 

Spalt G 573 band 10, 1929

Webbansvarig