Publicerad 1927   Lämna synpunkter
FÖRSÄTTLIG, adj., anträffat bl. i n. sg. försätteligit o. ss. adv. försettlighen.
Etymologi
[efter mnt. vorsetlik (varav d. forsætlig), motsv. t. vorsätzlich, avledn. till mnt. vorsat (se FÖR-SAT) resp. t. vorsatz]
(†) uppsåtlig. L. Paulinus Gothus Arch. Dedic. B 1 b (1630). Lind 2: 40 (1738; möjl. felaktigt för föresätteligit).

 

Spalt F 3361 band 9, 1927

Webbansvarig